- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
443

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Främmande trosbekännares skattskyldighet till statskyrkan (Under rubriken: En bortglömd beskattningsfråga, Veckoposten 8/11—12/12 1894. Motion. n:o 140 A. K. 1885 o. n:o 46 1886)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARES SKATTSKYLDIGHET 443

när staten eljest för vissa andra» jämförelsevis till och
med mindre viktiga, samhällsintressen, utan betänklighet
och utan gensägelse från något håll beskattar alla
skattskyldiga, ehuru flera eller färre bland dessa möjligen
skulle kunna med fog påstå, att de ej draga någon nytta
af den eller den af staten underhållna eller understödda
institutionen. Ty i samma ögonblick, då staten legaliserat
församlingar af s. k. främmande trosbekännare, har den
ock erkänt, att de alla, hvar inom sitt område, vårda och
tillgodose det samhällsintresse, för hvilket statskyrkan
väl får anses vara till, nämligen folkets religiösa och
moraliska upplysning och förädling. Och är det så, då lär
det äfven vara nog, ja, allt hvad rättvisa tillstädjer, att
de främmande trosbekännarna betala skatt till hvar sin
kyrka, och ej, i följd af skattskyldighet äfven till
statskyrkan, belastas med dubbel skatt för ett och samma
samhällsändamål.

Lagutskottet år 1872, som gjorde förtviflade
ansträngningar att utfinna en rättsgrund för denna
skattskyldighet, åberopade visserligen att prästen, bredvid sitt
egentliga kall, hade att bestrida vissa »statsborgerliga»
förrättningar, med hvilket underliga uttryck afsågos åtskilliga
administrativa bestyr i statens tjänst, såsom att föra
ministerialböcker m. m. Men härvid får jag erinra, dels
att dessa prästens åligganden ej rimligen kunna
legitimera främmande trosbekännares skattskyldighet till
statskyrkan i vidsträcktare mån, än att dessa borde bidraga
till den del af prästaflöningen, som motsvarar dessa
bestyr; dels att de antydda göromålen, enligt hvad
dis-senterlagen utvisar, kunna, i hvad de angå dissenters,
genom ett k. m:ts påbud öfverflyttas till dessas
församlingsföreståndare.

I detta sammanhang må påpekas, att åtminstone i
Stockholm främmande trosbekännare icke allenast bidraga
lika med statskyrkans medlemmar till hela prästaflöningen,
utan jämväl, utöfver det härför erforderliga belopp, under
rubriken prästlöningsmedel skatta äfven till andra
ändamål. Enligt den i kommitténs kansli utarbetade öfversikt
af prästlöneregleringen i hufvudstaden, utgingo därstädes
år 1878 prästlöningsmedel till ett belopp af 209,362 kr.
14 öre (hvaraf personella afgifter: 48,855,
efterfastighets-bevillning: 32,508,87, efter inkomstbevillning: 127,998,27),
ehuru enligt löneregleringsresolutionerna af detta belopp
endast 129,058 kr. 3 öre tillkomma prästerskapet. I samma
öfversikt är vid samtliga församlingar utom Kungsholms
antecknadt, att församlingen äger att bestämma om
öfver-skottets användande. Vid Kungsholms församling är
antecknadt att, ehuru enligt resolutionen till prästerskapet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free