Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Främmande trosbekännares skattskyldighet till statskyrkan (Under rubriken: En bortglömd beskattningsfråga, Veckoposten 8/11—12/12 1894. Motion. n:o 140 A. K. 1885 o. n:o 46 1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARES SKATTSKYLDIGHET 445
församling, icke skattar till kyrka eller prästerskap i
mantalsskrifningsförsamlingen, får däremot katolska
församlingens pastor, mantalsskrifven i Jakob, skatta till
denna församlings lutherska kyrka och prästerskap.
Här vill jag anmärka, att genomförandet åtminstone
i städerna af den reform, jag yrkar, vore på en gång så
mycket mindre betänkligt, som statskyrkans medlemmar
där utan svårighet böra kunna åtaga sig den
skattetillökning, hvilken blefve en följd af främmande
trosbekännare s skattebefrielse, och så mycket mera verksamt, som
ännu det stora flertalet af legaliserade
dissenterförsam-iingars medlemmar är bosatt i städerna Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping och Karlskrona. År 1870 fanns
på landet blott en auktoriserad dissenterförsamling, den i
Våmhus. De främmande trosbekännare, som ej på
dissenter-lagens grund ordnat sig i egna församlingar, få tillsvidare
officiellt betraktas såsom tillhörande statskyrkan, och jag
ifrågasätter ej att åtgärden skulle utsträckas till dem.
Visserligen ökas antalet af främmande trosbekännare
tillhörande legaliserade församlingar på landet — genom k.
resolutionen af 10 mars 1876 erkändes, tror jag, några
och trettio metodistförsamlingar — och det är visserligen
beklagligt, om ej skattebefrielsen kan samtidigt utsträckas
till de främmande trossamfunden på landsbygden. Men
reformens genomförande i städerna vore dock ett viktigt
steg, dels i och för sig, dels såsom början till lösning af
en fråga, som eljest framdeles, när den en gång ej längre
kan undvikas utan måste lösas, skall möta långt större
svårigheter än nu.
Å ett eller annat ställe torde nu gällande
lönekonventioner redan hafva fäst något afseende vid främmande
trosbekännares, å rättvisa och billighet grundade, fordran
att befrias från skatt till en för dem främmande kyrka.
I den genom k. m:ts resolution af den 17 april 1868
fastställda lönereglering i Stora Lundby, Skallsjö och
Lerums församlingar i Älfsborgs län stadgas i § 7:
Såsom ersättning för jura stolæ, offer och extra afgifter betalas
årligen
dels 30 ore af hvarje mantalsskrifven man och 15 öre af hvarje
mantalsskrifven kvinna; och
dels af alle, som äga rösträtt vid kyrkostämma: inom Lundby
församling 300 rdr, inom Skallsjö församling 514 rdr, och inom
lie-rums församling 408 rdr, hvilka afgifter utgå efter den för beräkning
af sådan rösträtt fastställda grund.
Hvad angår de legala villkoren för den reform, jag
önskar, påminner jag blott därom, att, efter af riksdagen
antagna grunder, det slutliga afgörandet af lönereglerings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
