451 (Adolf Hedin : tal och skrifter)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Främmande trosbekännares skattskyldighet till statskyrkan (Under rubriken: En bortglömd beskattningsfråga, Veckoposten 8/11—12/12 1894. Motion. n:o 140 A. K. 1885 o. n:o 46 1886)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARES SKATTSKYLDIGHET 451

att »det förslag, jag väckt till förmån för mina vänner,
judarna, vore obilligt mot andra».

En fjärde, som uttryckligen förkastade en talares
medgifvande, att mitt förslag »hvilar på en rättvis
grundtanke», förklarade sig visserligen vilja »gå så långt som
någon i tolerans», men karakteriserande mitt förslag med
de orden, att det, genomfördt, skulle »omstörta alla våra
borgerliga förhållanden», och att jag ville »taga brödet
från barnen och kasta det för — de andra».

Då jag nu går att förnya mitt förslag, som kommittén
ej ens ville unna en bordläggning efter den här ofvan
refererade debatten, hemställer jag till kommittén denna
fråga: kan den dödsdom, kommittén provisoriskt däröfver
uttalat, definitivt grundas på sådana skäl?

Att framställa denna fråga, är detsamma som att
besvara den. Jag öfvergår därför utan vidare till de fakta
och synpunkter, jag önskade foga till min första
framställning.

Tvåhundrade år efter den lutherska
kyrkoreformationens införande i Sverige hade vårt samhällsskick hunnit
att så grundligt fullborda sitt förnedrande affall från den
frihetstanke, som vanligen påstås utgöra själfva lifskraften
i protestantismens principer, att det med
landsförvisnings-och dödsstraff omgärdade trostvånget slutligen
formulerades till ett prästerligt ståndsprivilegium. I första artikeln af
k. m:ts privilegier för biskopar och samtliga prästerskapet
den 16 oktober 1723 stadgades, ej blott att den rena och
rätta evangeliska religionen skall städse blifva vid makt
hållen, utan ock att ingen kättersk lära skall, ehvad namn
hon helst hafva kan, i någon måtto inom rikets gränser,
antingen med offentligt predikande eller lönliga
sammankomster, blifva liden. Det våldsamma trostvånget var
härmed ställdt under hägnet af deri comitialis liberum veto
mot sundt förnuft, rättvisa och humanitet.

Om det är karakteristiskt, att religionsförföljelsen
sålunda gjordes till en prästerlig privilegii-förmän, så är det ej
mindre betecknande, att frihetstidens politiska ekonomi var
den makt, som sköt första bräschen uti intoleransens
fästningsmur. Behofvet af utländska arbetare för
manufak-turierna i Alingsås framtvang medgifvandet af en
»limiterad samvetsfrihet» åt de oumbärliga främlingarna (1724).
Efter att ett par årtionden senare (1741) fri
religionsöfning tillförsäkrats alla medlemmar af den engelska och
reformerta kyrkan, föreslogo omsider rikets ständer 1779
fri religionsöfning för utlänningar, som ville inflytta i riket,
hvilken hemställan föranledde kungörelsen den 24 januari

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:30:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/adhedin/0461.html

		Adolf Hedin : tal och skrifter / 451 (1904) Author: Adolf Hedin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|