Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - I judefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I JUDEFRÅGAN
459
inom svenska församlingar, eller deltaga i handläggning
af kyrko- eller undervisningsärenden eller deltaga i val af
dem som därmed hafva befattning; att de skulle ensamma
underhålla fattiga af deras egen trosbekännelse, utan att
därför kunna undandraga sig att skatta till fattigvården i
den församling, inom hvars område de bo eller äga fastighet.
Den 13 augusti samma år utfärdades därjämte en
»Ordning» rörande hvad mosaiska trosbekännare hade att
iakttaga vid utöfningen af sin religion m. m. Den
föreskrifver bland annat, att där ett större antal personer af
mosaiska trosläran vore bosatta i en stad, de skola utgöra
egen församling, men eljest tillhöra närmaste mosaiska
församling; att om sådan församling önskar att offentligen
hålla gudstjänst, den skall hos k. m:t söka tillstånd att
inrätta synagoga; att predikningarna böra hållas helst pä
svenska, men att äfven danska, tyska, franska språken
må begagnas; att vid edgång mosaiska trosbekännare
skola svära »vid Gud och hans heliga lag». Hvarförutom
utförliga bestämmelser om sådan församlings kommunala
själfstyrelse meddelas.
Mot 1838 års förordning upphäfdes ett stort rop, hvari
beklagligt nog äfven tidningar, som ville gälla för de
humana och liberala idéernas målsmän, deltogo lika
våldsamt som den uppskrämda näringsafundens bönhasar.
Dagligt Allehanda till exempel, som till en början sade
sig vara »stum af bestörtning», förde ett alltför skamligt
oljud. Regeringen lät sig af det tämligen konstlade
opinionsvädret (hvari den politiska oppositionen mot en med
rätta impopulär regering hade sin andel) skrämmas att
genom en den 21 september 1838 utfärdad kungörelse
»rörande tillämpningen i vissa fall» af förordningen af 30
juni — bortförklara en god del af hvad denna medgifvit.
Sålunda föreskrefs, att det komme att bero af k. m:ts
pröfning i hvarje särskildt fall, huruvida en mosaisk
trosbekännare skulle få bosätta sig annorstädes än i
Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona; hvarjämte
rättigheten att utöfva handel, handtverk eller annan
borgerlig rörelse gjordes beroende af former, hvilka tyckas
ämnade att bereda den kristna och kristliga yrkesafunden
tillfälle att mota judisk konkurrens. Äfven från denna
tidpunkt skall jag anföra ett exempel ur litteraturen på
hätskheten mot judarna, nämligen en 1839 i öfversättning
utgifven skrift om »Jude-emancipationen» af
Hengsten-berg. Att judarna icke idka proselytmakeri, det vändes
här såsom ett vapen emot dem: detta skall nämligen
ådagalägga likgiltighet för allt som ej hör till »Jakobs menighet»,
och denna likgiltighet låter författaren, genom ett logiskt
saltö mortal »nödvändigt åstadkomma brist på ärlighet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
