- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
462

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - I judefrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462 ADOLF HEDIftf

drag i tryckfrihetsmål, som ordalydelsen i den gamla
jurymanna-eden innebar (»Jag N. N. svär vid Gud och
hans heliga evangelium»), numera är undanröjdt, sedan
föreskriften om eden i § 5 mom. B,
Tryckfrihetsförordningen år 1870 blifvit ändrad. Det förtjänar emellertid
att anmärkas, att medan den gamla lydelsen gällde, en
mosaisk trosbekännare verkligen en gång fungerat såsom
juryman, och att de formella besvär, som häröfver anfördes,
blefvo underkända, så att juryns utslag vardt beståndande,
(Naumanns tidskrift, 1865 sid. 504).

Enligt ursprungliga lydelsen af 1809 års
regeringsforms § 28 kunde till alla civila ämbetsmän inom riket
och till domare nämnas endast män af den rena
evangeliska läran. Konungens rätt att till militära befattningar
kalla utländska män af sällsynt skicklighet var däremot
icke bunden vid detta religionsvillkor, men när den vid
1853—54 års riksdag utsträcktes äfven till
lärarebefattningar vid universiteten (de teologiska undantagna) samt
till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap, slöjd och skön konst, äfvensom till
läkarebefattningar, bibehölls villkoret af evangelisk bekännelse.
Och för utlänningar, som kallas till nämnda civila
befattningar, kvarstår villkoret ännu i dag. Däremot
undan-togos, genom en å 1862—63 års riksdag beslutad ändring
af § 28, hvad inländska män angår, »lärarebeställningar
och öfriga tjänster vid inrättningar för slöjd och skön
konst, äfvensom läkarebefattningar», så att till dem
»jämväl andra än bekännare af den rena evangeliska läran»
därefter kunde utnämnas, Omsider 1870 undergick denna
del af 28 § Regeringsformen en betydelsefull förändring
och fick följande lydelse: »Till prästerligt ämbete eller till
annan tjänst, hvarmed är förenadt åliggande att meddela
undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, kan
endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla öfriga ämbeten eller tjänster, med det
undantag i afseende å statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas,
må bekännare af annan kristen troslära, äfvensom af den
mosaiska, kunna nämnas; dock må icke någon, som ej tillhör
den rena evangeliska läran, såsom domare eller
innehafvare af annan tjänst deltaga i handläggning eller afgörande
af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar inom den svenska kyrkan.»

Detta om tillträde till statens ämbeten. Hvad
riksdagsmannarätten angår, erinrar jag att 1880 års
riksdagsordning stadgade, att »personer af någon annan främmande
lära, än den reformerta, kunna ej vara riksdagsmän; men
valrätt må äfven andra kristna trosförvanter ej
förvägras». Genom den unga riksdagsordningen af 1866 gjordes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free