- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
463

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - I judefrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I JUDEFRÅGAN

463

valrätten alldeles oberoende af trosbekännelse, så att äfven
mosaiska trosbekännare ägde att rösta vid
riksdagsmanna-valr men valba?’heten inskränktes fortfarande till bekännare
af kristen — protestantisk lära. Ar 1870 uteslöts denna
inskränkning ur riksdagsordningens § 26. Och denna
grundlagsändring, liksom den på samma gång beslutade
ändringen i 28 § Regeringsformen, vidtogs förnämligast
med hänsyn till de mosaiska trosbekännarna.

I borgerliga kommunala angelägenheter äro dessa
likställda med alla andra; trosbekännelsen har där ingen
verkan i afseende å valrätt och valbarhet. Annorlunda
är däremot förhållandet med den kyrkliga kommunen:
kyrkostämmoförordningen förvägrar nämligen »främmande
religionsbekännare och dem, som till utträde ur svenska
kyrkan sig anmält», rätt att deltaga i kyrkostämmas
öfverläggningar och beslut. Härom vore nu intet att säga,
om ej mosaiska och alla andra »främmande trosbekännare»
beskattades af kyrkostämman för statskyrkans och den
statskyrkliga folkskolans behof. leke blott för fastighet,
utan ock för inkomst af kapital och arbete samt för
person skatta alla främmande trosbekännare till statskyrkan,
men få själfva allena bekosta sina religiösa institutioner.
Och för mosaiska trosbekännare kvarstår ännu åliggandet
att själfva sörja för sina fattiga, men skatta till den
allmänna kommunala fattigvården. Förslag om af hjälpande
af denna orättvisa komma nog att förnyas, tills äfven i
detta fall seger är vunnen.

Det tör ej vara ur vägen att särskildt anmärka, att
de lagförändringar, som vidgat de mosaiska
trosförvan-ternas politiska rättigheter, icke hafva förblifvit blott en
död bokstaf. Redan vid första allmänna val till Andra
kammaren, som ägde rum efter ofvannämnda
valbarhetsreform af år 1870, invaldes i Stockholm en och i Göteborg
en mosaisk trosbekännare. Många ämbeten och tjänster
hafva väl ej ännu tillfallit personer af denna lära, men
många hafva naturligtvis ej heller ännu sökt sig in på
den banan. Jag erinrar mig för tillfället, att till den
mosaiska trosbekännelsen höra: föreståndaren för statens
meteorologiska centralanstalt; professorn i allmän
hälsovård slära vid Karolinska institutet; lektorn i
byggnadskonst m. m. vid tekniska elementarskolan i Norrköping;
sekreteraren vid öfverståthållareämbetet; sekreteraren hos
Stockholms stadsfullmäktige (jämväl ledamot af Andra
kammaren under elfva riksdagar). Några mosaiska
tros-förvanter hafva haft förordnande att hålla ting,
åtminstone inom Göta hofrätts jurisdiktion; bland dessa
sedermera till »vice häradshöfdingar» utnämnda är en för
närvarande »förlikningsnämndens sakförare» eller, enligt det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free