- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
467

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Åtalet mot August Strindbergs »Giftas»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTALET MOT AUGUST STRINDBERGS »GIFTAS» 467

arbete vardt? Vi veta, att vederbörande icke åtalat
Nordaus bok.

Efter sådana tillfällen under ett fjärdedels
århundrades lopp, då 3 § mom. 1 fått hvila, drager man nu för
en gång, undantagsvis, det föråldrade lagbudets svärd.
Jag skall förstå den lagens väktare, som vill se lagen,
äfven den orimligaste och mest upprörande, tillämpad mot
hvar och en utan undantag, som förgår sig däremot.
Men, vill man undantagsvis ingripa, så att lagen synes
anlitad efter nyck eller andra lika oberättigade
bevekelsegrunder, vill man någon gång välja ut ett offer, då skymfar
man lagen och kränker dess helgd, då skipar man icke
rätt utan orätt. Sålunda, äfven om jag godkänner
åklagarens förutsättningar, att Strindbergs ord träffa vår
kyrkas nattvardslära, att de äro gäckande, och att de
därför formellt falla under det af åklagaren åberopade
lagrummet, skulle jag på den framställda frågan svara:
icke skyldig.

Men jag är så långt ifrån att godkänna åklagarens
förutsättningar, att jag tvärtom i dem finner missförstånd
af de enklaste saker, ett missförstånd delvis så kolossalt,
att det är ägnadt att göra epok i de officiella misstagens
annaler. Huruvida Strindbergs ord träffa den lutherska
nattvardsläran eller ej, kan jag af det skälet lämna
därhän, att detta icke synes mig vara någon hufvudsak i
frågan. Jag öfvergår strax till det väsentliga spörsmålet:
finns det något gäckeri i hans ord? Jag kommer här till
ett område, där visserligen det subjektiva tycket har ett
ej ringa spelrum. leke dess mindre måste jag förklara,
att jag från första ögonblicket, då jag läste de åtalade
uttrycken — först det korta stycket för sig, sedan i
sammanhang med hela berättelsen — och intill nu funnit det
oförklarligaste bland allt det oförklarliga i denna
rättegång däruti, att någon kunnat falla på den idén att här
förekomme ett gäckeri. Såväl det omedelbara intrycket
vid genomläsningen som ock den från olika synpunkter
utgående analysen af stycket föra till det resultatet, att
hvad detta stycke än må innehålla — det vare en
för-nekelse af den lutherska eller af den katolska
nattvardsläran, och det vare för öfrigt brottsligt eller ej — det,
som man där sökt — gäckeri — det åtminstone finnes
där ej.

Jag frågar först, kan man igenkänna och konstatera
ett gäckeri i ett ord, i en åtbörd, ett upptåg eller en
ceremoni m. m., såsom sådana, utan att fråga efter eller
taga hänsyn till detta ords, denna åtbörds, detta upptågs
eller denna ceremonis syfte? För min del svarar jag: nej.
Må jag få belysa saken med ett par exempel. Det har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free