Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Tryckfrihetsfrågor. (Motion. n:o 188 o. 193 A. K. 1902)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSFRÅGOR
473
konstitulonsutskottets protokoll, att förhemliga banko- och
riksgälds verkens samt banko- och riksgäldsrsvisorernas
protokoll i vissa fall, men absolut frigif va stats- och
bankoutskottens protokoll, det hänger verkligen ej rätt väl till
samman.
Gå vi till det andra stycket, så befinnes detta i sin
nuvarande lydelse hafva tvenne företräden framför det
första. Dels är en tidsgräns utsatt för det skydd, som
lagen förunnar ministeriella handlingar och diplomatiska
personers anteckningar; dels är det tydligt utsatt, hvem
den vederbörande är, nämligen regeringen, som äger att
äfven före de femtio åren gifva tillstånd till offentliggörande
af förenämnda slags handlingar. Likväl förekommer
måhända en motsägelse mellan detta stycke och det föregående.
Enligt det senare äger enhvar att genast och utan
tidsutdräkt utbekomma en ministeriell handling hörande till
en tidpunkt, efter hvilken femtio år äro förflutna i det
ögonblick, då handlingen äskas. Men enligt det förra stycket
äro »protokoll hållna hos konungen i ministeriella ärenden»
— och sådana protokoll torde någon vilja hänföra under
»ministeriella handlingar» — icke ens efter femtio eller
hundra eller tusen år frigifna till offentliggörande, med
mindre vederbörande sådant medgifver. Vidare är stycket
illa redigeradt äfven i det hänseendet, att föreskriften om
diplomatiska personers enskilda anteckningar icke bort,
hvad innehåll man än däråt velat gifva, sammanföras med
den om ministeriella statspapper.
Men viktigare än dessa formella erinringar är den
anmärkningen, att bestämmelsens innehåll, förklarligt nog
vid den tidpunkt då tryckfrihetsförordningen skrefs, skulle
te sig för mycket befängdt i ett presslagsförslag från
1880-talet. Likväl synes man ej hafva haft något att erinra
mot ministeriella handlingars och diplomatiska anteckningars
till ett halft sekel utsträckta oåtkomlighet.
I de stora länderna, hvilkas politik afgör
världshändelsernas gång, är den diplomatiska sekretessen längesedan
så pass fullständigt kastad öfver bord, att vårt land, som
icke har någon del i dessa händelsers utveckling,
verkligen icke behöfver göra sig något besvär med att
upprätthålla den af andra öfvergifna ståndpunkten. Den är
öfvergifven både i regeringarnas förhållande till parlamenten
— därom vittna de blå, gula, gröna böckerna — och af
diplomatiska personer, hvilka låta sina »enskilda
anteckningar» följa de händelser, hvari de haft del, ganska raskt
i spåren. Äfven för Sveriges riksdag och Norges storting
har år 1863 framlagts en samling diplomatiska handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
