Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Tryckfrihetsfrågor. (Motion. n:o 188 o. 193 A. K. 1902) - »Religionsbrottem inför höglofliga lagutskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
ADOLF HEDIftf
— på tal om enskilda bref — något om »den historiska
forskningens kraf». Yill man se dessa till godo, så är det
andra bestämmelser i undantagen från § 2, 4:e mom. än
den angående enskilda bref, som påkalla uppmärksamheten.
Och den historiska forskningens kraf, med ali aktning för
dem, äro underordnade den praktiska politikens.
Forskningen såsom sådan kan vänta. Men för samhället, för
nationen är det ej likgiltigt, om straffarbete hotar den,
som rifver sönder den diplomatiska hemlighetsslöja, hvilken
täcker — för att begagna regeringsformens ord — krigiska
»företag af en vådlig riktning eller omfattning, eller grundade
på ovissa eller otillräckliga medel att dem utföra».
»Religionsbrotten» inför höglofliga lagutskottet
(Dagens Nyheter 13 juni 1887.)
I februari månad detta år afstyrkte lagutskottet i
klump tre motioner om ändringar i strafflagen, därvid
åberopande hvad nuvarande chefen för justitiedepartementet
en gång yttrat, att partiella reformer af strafflagen icke
gå an, emedan då »sammanhanget och konsekvensen» i
lagen rubbas.
I maj månad afstyrkte utskottet desslikes två
motioner om ändringar i strafflagen, nämligen i dess paragrafer
om hemfridsbrott och nödvärn. Skälet i maj var
detsamma som i februari, att inga lappningar duga, utan
hela lagen måste revideras på en gång, allt eller intet.
Utskottet har i själfva verket icke från chefen för
justitiedepartementet lånat denna ultraradikala
lagstiftningsprincip, Snarare har han 1884 lånat den från hvad
utskottet skref 1883; utskottet har prioriteten till en tanke,
för hvilken det sedan sökt ytterligare stöd hos
justitieministern. Ty redan 1883, då en motionär föreslog en
revision af kapitlet om stöld jämte öfriga delar af lagen,
i den mån sambandet så fordrade, svarade honom utskottet
att han ändå begärt för litet, och att för sammanhangets
och konsekvensens skull hela lagen måste revideras på en
gång.
Det är i förbigående sagdt, en lycklig försynens skickelse,
att år 1872 hvarken utskottet eller kamrarna eller högsta
domstolen eller k. m:t hade den aflägsnaste aning om den
nya sammanhangsteorien. Tack vare denna välsignade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
