- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
481

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Rågtullens konsekvenser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÅGTULLENS KONSEKVENSER

481

tementschefen anförde instämde statsrådets öfriga
ledamöter, och k. m:t beslöt att aflåta proposition om ny
tryckfrihetslag i enlighet med departementschefens
hemställan. K. m:t satte sålunda sitt insegel å den allmänna,
sedan tiotal af år mer och mer rotfästa uppfattningen, att
§ 3 mom. 2 i 1812 års tryckfrihetsförordning är en,
lindrigast sagdt, »föråldrad» lagbestämmelse. Gång efter
annan under långa tider har man i tryck förnekat mer
eller mindre befängda satser i den rena läran, utan att
åklagaremakten satt sig i rörelse.

För snart 70 år sedan, mindre än ett årtionde efter
antagandet af 1812 års tryckfrihetslag och midt under den
kyrkliga och politiska reaktion, som låg kväfvande öfver
hela vår världsdel, blef en professor vid Uppsala
universitet, som i tryckt skrift öppet och otvetydigt förnekat en
hufvudpunkt i den rena evangeliska läran, af juryn
frikänd. Förnekaren var Erik Gustaf Geijer, som i skriften
»Thorild» (1820) yttrat:

»Läran om tre personer i en gudom förefaller mig
som en olycklig metafysisk spetsfundighet och tillika såsom
en början till den för kristendomen främmande polyteism,
som genom jungfru Marias och helgonens tillbedjande i
romerska kyrkan ytterligare utbildades».

Sedan dess har den rena läran otaliga gånger
förnekats i tryckt skrift, utan att justitiedepartementets chefer
funnit sig föranlåtna att däri söka en anledning att öka
justitiekanslersämbetets obetydliga arbetsbörda. Några få
exempel må anföras.

*



I en år 1859 utgifven skrift, kallad »Afskedet från
kyrkan», förnekas kyrkans nattvardslära.

»Att människan», säger författaren på sid. 368, »kan
med munnen mottaga och genom strupen vidare befordra
andlig näring och förkofran, förefaller förnuftet lika
omöjligt, som till exempel att människan kan tro eller älska

med armarna eller benen. —–Lutherska kyrkan,

sade vi, håller strängt därpå, att Jesus säger: detta är
min lekamen, detta är mitt blod. Men detta är måste
väl ändå, med afseende på den första, af Jesus själf gjorda
nattvardsutdelningen, blifva mindre egentligt. Ty i
nattvarden är ju fråga om Jesu lekamen såsom redan utgifven
och om hans blod såsom redan utgjutet. Men nattvarden
instiftades före Jesu död. Man kunde väl invända, att,
genom en anticipation, den lekamen, som skulle utgifvas,
fick verka såsom redan utgifven, och att det blod, som
skulle utgjutas, fick såsom redan utgjutet anammas. Men
då erinra vi därom, att 29:e versen i vårt kapitel (det
31. — Adolf Hedin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free