- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
497

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - »Munkorgslagen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t> MUNKORGSLAGEN » 497

skall påvisa hvarför. Om nämligen den allmänna meningen
har tillskrifvit regeringen en annan afsikt än den, hon
själf vill vidkännas, än den hon efter min öfvertygelse i
själfva verket haft och hyser, om den allmänna meningen
tillskrifver det framlagda lagförslaget ett långt vidare
gående ändamål än däruti finnes klart och med tydliga
ord uttryckt, så har regeringen därför att uteslutande
skylla sig själf och kan ej härleda det från någon
benägenhet att misstyda hennes åtgärd. Den uppfattning,
som från alla håll i landet uttalats, är nämligen icke blott
förklarlig, nej, hvad mera är, framtvungen dels af
lagförslagets egen beskaffenhet, dels af de omständigheter, under
hvilka det blifvit för riksdagen framlagdt.

Hvad först angår lagförslagets egen beskaffenhet, dess
innehåll och lydelse, så träffas första stycket i paragrafen
icke blott af de viktiga anmärkningar, som anförts af den
förste i ordningen bland reservanterna, den talare som
egentligen öppnade debatten i förmiddags, utan därjämte
af den anmärkningen, att för den ifrågasatta förändringen
icke åberopats ett enda faktiskt, icke ett enda
erfarenhetsskäl, utan endast departementschefens mening, att, såsom
orden lyda, »giltiga skäl synas saknas» att lämna
paragrafens nuvarande lydelse orubbad. Detta vill ju icke
säga något annat än att den lucka uti paragrafens
nuvarande lydelse, som herr föredragande departementschefen
tyckt sig finna, är af en helt och hållet teoretiskt oskadlig
beskaffenhet. Att den därjämte skulle hafva visat sig
utmärka en verklig praktisk brist, det har han icke ens
påstått, än mindre ådagalagt; och detta gäller ock om den
talare, som under förmiddagens debatt så varmt och lifligt
tog den kungl, propositionens försvar. leke heller han
har lyckats visa att denna teoretiska lucka i den
nuvarande lydelsen, om en sådan däri finnes, också är en
praktisk brist. Jag tillägger att, huru mycket han än
ifrade att bemöta den redan åberopade reservanten, han
icke i någon måtto förringade betydelsen eller giltigheten
af de anmärkningar, som herr Lilienberg dels i sin
reservation, dels i sitt muntliga anförande på förmiddagen
framställt. Under sådana förhållanden må jag väl fråga: hvart
tager här den eljest i både otid och tid upprepade
lagstiftningsmaximen vägen, att lagstiftaren icke har att utgå
från abstrakta spekulationer vid skrifbordet, utan från
erfarenhetsmässigt konstaterade samhällsbehof? Detta om
paragrafens första stycke. Jag öfvergår till det andra.

Regeringen har nu således funnit det icke vara nog
att i det första stycket utsätta straff för hvarje uppmaning
till någon af de lagöfverträdelser som finnas i den
allmänna strafflagen med straffansvar belagda, utan hon vill

32. — Adolf Hedin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free