Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - »Munkorgslagen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t> MUNKORGSLAGEN »
499
affattadt, stadgat straff mot hittills okända förbrytelser.
Det tyckes nästan som man skulle tänka, för att begagna
ett uttryck af departementschefen — jag tror på sidan
14 eller 18, där han talar om sin förtröstan på den
offentliga maktens, på polismyndighetens »nit» — det tyckes
nästan som man skulle tänka att, ha vi blott stadgat en
brottskategori, i lagen inskrifvit en förbrytelse med dess
straffpåföljd, det nog skall gå för sig i ett så välordnadt
och — efter densammes uttryck — kristet samhälle att
få några personer att tillämpa straffbestämmelserna på.
Genom detta samma i oändlighet tänjbara
kautschuksmoment vill man straffa uppmaning till åtgärd, som
innebär »hot» mot »samhällsordningen» eller »fara för dess
bestånd». Jag har här gjort mig den frågan, om det
skulle vara möjligt att uttänka mera mångtydiga uttryck,
ordalag som lånade sig till en mera subjektiv tolkning,
en lagtext, inom hvilken åklagares och domares rent
personliga uppfattning, deras politiska åsikter, deras
lidelser och fördomar, deras skrämsel eller deras ovilja skulle
kunna finna ett friare spelrum, och för min del har jag
måst besvara den frågan så, att jag icke vet, huru de
ordalagen skulle lyda. Hvad menas med hot mot
samhällsordningen? Ett hot icke mot en eller flere personer,
icke mot egendom; icke ett hot, som afser att hindra
verkställigheten af en lag eller af laglig myndighets
åtgärder, utan ett hot mot detta abstraktum, som här
benämnes samhällsordningen? Hvad är det? Och hvad
betyder samhällsordningen? Betyder den allt vid en viss
tidpunkt bestående, allt bestående i lagar, institutioner,
seder och åskådningssätt, inbegripet alla fel och brister,
alla missbruk och alla orättvisor? En talare, som jag
redan ett par gånger förut citerat, tycktes hysa den
meningen, att samhällsordningen är sammanfattningen af
det samhälles lagar vi tillhöra. Men då frågar jag: kan
icke hvarje kritik af detta bestående, hvarje uppmaning
att arbeta på en förändring däraf med en smula god vilja
tolkas såsom ett hot mot samhällsordningen? Är icke
denna kritik framför allt då, just då ett hot mot
samhällsordningen, när den utgår från billighetens och
rättvisans principer, som dock en gång skola segra, ty för
hvarje sådan seger öfver en lagstadgad orättvisa, öfver
ett häfdvunnet missbruk, rubbas det som I kallen, och
som dittills var »samhällsordning»?
I »samhällsordningens» förmenta intresse har man
alltid föröfvat de svåraste bland orättvisor. I
samhällsordningens namn straffade man ännu för 30 år sedan med
66 rdr 32 sk. banko, oberäknadt 3 rdr 16 sk. banko för
sabbatsbrott, eller, vid bristande tillgång, 28 dygns fängelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
