Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - »Munkorgslagen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t> MUNKORGSLAGEN »
507
och författare, uppburen af den stora massan, denna
ekonomiska politik, som gjorde statsmakten till arbetets
förmyndare och näringslifvets despot? Socialismen lefde
fordom i samhällets alla institutioner, och i människors
tro — tron som är den enda makt, som här i världen
uträttar något stort i det goda eller stort i det onda. I
våra dagar däremot har socialismen sjunkit ned till en
teori, för att icke säga en dogm, och en sådan skulle man
frukta? Sen I då icke att den socialdemokratiska staten,
den universella despotismens stat, där alla skulle blifva
likställda i ett slafveri, hvilket vore allas beslut och verk
och till sin sanktion ägde blott alla dessas vilja, är en
orimlighet och en omöjlighet, därför att ingen skulle kunna
fördraga den, ingen hafva någon nytta af att upprätthålla
den, ingen någon makt att försvara den.
Detta i allmänhet om den alldeles oriktiga
uppfattningen af vår tids och gångna tiders tilldragelser och
förhållanden, som utgör bakgrunden för regeringens förslag.
Detta hennes stora missförstånd fritager henne i min
tanke från anklagelsen att hafva hyst andra afsikter, än
hon själf vidgår.
Jag skulle äfven önska att få göra ett par
detaljanmärkningar mot regeringens motivering till den kungl,
propositionen. Herr departementschefen har å sidan 15
i samma proposition tecknat en verkligen förvånande
fantasibild af statsmakternas omsorg om arbetareklassens bästa.
Han säger nämligen: »Konung och Riksdag, understödda
af flertalet bland allvarliga och tänkande personer i vårt
land, hysa för denna fråga det lifligaste intresse. Alla
samhällets bästa krafter ena sig i sträfvanden att i
möjligaste grad höja och förbättra kroppsarbetarens ställning.
Man söker åstadkomma detta dels genom att visa aktning
för arbetet, omvårdnad om arbetarens bildning, omtanka
för hans materiella välbefinnande, dels genom att skydda
honom mot arbetets faror och bereda utväg till trygghet
mot sjukdom, nöd och ålderdom. Allt detta sker» o. s. v.
»Allt detta», herr talman! Hvad är då allt detta? Hvad
är det som skett? Intet, med det enda undantaget att
riksdagen nyss på k. m:ts förslag voterat en lag om
skyddsåtgärder mot yrkesfara, hvilken lag skall träda i
kraft först vid midten af nästa år; men i öfrigt vet jag
icke att något skett af »allt detta», som ingår i herr
departementschefens fantasibild. Skulle herr departementschefen
möjligen mena, att man talat om att använda de genom
lifsmedelsbeskattningen inflytande tullinkomster för att
bereda sjuk- och ålderdomsförsäkring åt arbetarna, likasom
dessa inkomster ju äfven skola räcka till för. att lätta
kommunalskattebördorna, till afskrifning af grundskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
