Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Den norska riksrättsstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORSKA RIKSRÄTTSSTRIDEN
519
Vidare har den svenska allmänheten icke af de
ensidiga och bittra korrespondenser från Norge, för hvilka en
del svenska tidningar under årens lopp öppnat sina
spalter, ej heller af de hemmagjorda uttalanden i samma
tidningar, där vresigheten fått ersätta äfven den
anspråkslösaste sakkännedom, låtit sig förledas att tro att föreningen
mellan de tvenne brödrafolken står på spel därför att den
norska folkrepresentationen i en rent inre konstitutionell
reformfråga vidhåller sin uppfattning mot en ministär, som
förväxlar istadighet med styrka.
Och slutligen är det ej något tvifvel underkastadt,
att hela den del af vårt folk, som har någon tanke, något
intresse för politiska spörsmål, med odelad sympati omfattat
just den af norska stortinget gång efter annan beslutna
reform, hvilkens tillbakavisande af den norska regeringen
utgör den mer och mer förbittrade kampens upphof —
nämligen den i ett halft århundrade debatterade
grundlagsändring, hvarigenom man för statsrådets medlemmar
ville öppna tillträde till stortinget. leke ens
gammal-kon-servativa af den stam, som nu håller på att utdö, icke
ens de, som af missförstådd »loyauté» anse sig förpliktade
att vid en meningsbrytning mellan en regering och en
folkrepresentation alltid taga parti för den förra, hafva
någonsin gjort ett försök att försvara den norska regeringens
motstånd mot denna reform. Tvärtom hafva alla utan
undantag varit ense om att önska den. Därest i Norge
någon skulle lefva i den föreställningen, att svenskarnas
åsikter eller intressen hafva någon del i den norska
regeringens »veto» mot stadsrådsfrågan, då äga vi den fullaste
rätt att därtill svara, att om den svenska opinionen hade
utöfvat något inflytande å denna reforms öden, den för
visso länge sedan vore genomförd.
Det förhåller sig i själfva verket så, att man, trots
allt som härom sagts och skrifvits från norska regeringens
och den lilla ultrahöger-fraktionens sida, i Sverige rent af
icke begriper motståndet mot en konstitutionell grundsats,
som hos oss liksom annanstädes hör till de politiska
begreppens ABC. Detta, att man är alldeles urståndsatt att
fatta motståndets anledning och syfte, återkommer sedan
åratal i alla diskussioner om detta ämne. Man begär
oupphörligt en nyckel till gåtan, men sedan tio år tillbaka
är man ännu alltjämt lika klok. En svensk politiker gaf
en gån g ett drastiskt uttryck åt den rådande opinionen,
då han yttrade: »Om Rääf af Småland eller August von
Hartmansdorff stode upp ur grafven, skulle de vara lika
förvånade som vi,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
