- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
524

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Den norska riksrättsstriden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

524

ADOLF HEDIftf

själf ej visste hvad hon ville, när hon å ena sidan om-

anse det vara tvifvelaktigt, hnrnvida man »med nytta
kunde tänka på en sådan ombildning». Hon visste
således ej, hvad den »utöfvande makten» skulle uppställa
såsoin villkor för godkännande af stortingets beslut om

borde »på en gång» gifva till känna, »hvilka
grundlagsändringar och hvilka andra åtgärder» borde vidtagas. Ty

visste hon bestämdt. Allt på en gång och allt eller intet,
så lydde hennes ultra-radikala program, som dock
olyckligtvis var oklart därutinnan, att hon ej var i stånd att

Det faller nu lätt i ögonen, att på den tiden, då norska
regeringen själf ifrade för statsrådsfrågan, hon icke
ansåg den behöfva åtföljas af en radikal omstöpning af
grundlagen, ja icke ens af någon enda grundlagsändring
i o öfrigt. Denna slående motsägelse behöfde naturligtvis

man fs72, att införandet af årliga storting hade så
förändrat ställningen, att den förut så ifrigt eftersträfvade

bart, att detta skäl var blott ett svepskäl. Den norska

innan frliga storting beslötos. Det var år 1848, regeringen

fick vederbörlig pluralitet, vägrade hon sanktion.
Menskliga storting infördes ej förr än 1869. Omslaget i
vederbörandes opinion föreskrifver sig således just från den tid,
då den allmänna meningen var i hufvudsak vunnen för
reformen. Det var följaktligen år 1872 icke ärligt spel
att åberopa den grundlagsreform, som infört årliga
storting, såsom ett motiv, hvarför man ej ville gå in på
statsrådens tillträde till tinget, med mindre man på samma
gång finge ändra grundlagen i ett stort och — obestämdt
antal punkter, dem man själf ej ens orkade uppräkna.

Man yttrade på sin tid i Norge, att regeringens
radikala omstöpningsprogram icke gärna kunde vara allvar-

grundlig; vi anmärka detta blott såsom ett ostridigt
faktum utan att åsyfta vare sig beröm eller tadel. Jäm-

grundlagar af 1809—18 äro ändringarna f 1814 års norfka
grundlag ganska få. Och de äro till allra största delen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free