- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
543

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Den norska riksrättsstriden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN NORSKA RIKSRÄTTSSTRIDEN

543

sentationen erkjender, at Deres Kongelige Maj est æt ifölge
sägens natnr allerede er i Besiddelse af et absolut Veto,
forsaavidt Forandringer i Grundloven angaaer». Med
hvilket röstetal den antogs, vet man ej. Men man vet
något annat, som i hög grad förringar betydelsen af det
citerade yttrandet och som juridiska fakulteten i sitt
betänkande uttyder på ett nog egendomligt sätt.
Förhållandet är följande:

Det utskott (konstitutionskommittén), som afgaf
utlåtande öfver de k. propositionerna, hade yttrat att konungen
ägde absolut veto vid grundlagsändringar. Häremot hade
en utskottsledamot reserverat sig, erinrande dels att
propositionerna icke alis påkallade någon utlåtelse i del
ämnet, dels att »Stortinget aldeles ikke bör indlade sig
paa en Gjenstand, hvorover man i trykte Skrifter har
været af ulige Meninger, uden at alle Sagkyndige herom
endnu synes at være komne till noget bestemt Resultat».
När reservanten sedermera i stortinget ville göra denna
m. fl. invändningar gällande, påpekade
utskottsordföranden, att den blifvande omröstningen icke komme att angå
motiveringen. Denna sköts också i voteringen alldeles
undan, därigenom att voteringen icke gällde bifall eller
afslag å utskottets af styrkande »klämmar», utan omedelbart
ställdes å bifall eller afslag till de kungliga förslagen.
Genom denna voteringsform var motiveringen alldeles
borta ur räkningen. En erinran härom var tillräcklig att
undanrödja reservantens och andras betänkligheter. Efter
det sålunda de kungliga förslagen fallit, skulle detta
deras öde på tjänligt sätt anmälas för Karl Johan. Till den
ändan fick samma utskott sätta upp en skrifvelse. Och
denna skrifvelse blef, såsom ganska förklarligt var, föga
annat än en omskrifning af utskotts-utlåtandet, hvars
motiv man icke hade godkänt. I annat fall är det alltför
möjligt, att man hade tagit ad notam reservantens
på-pekning, att stortinget ej borde med sin auktoritet
bekräfta en »åtminstone ytterst tvifvelaktig» tolkning af
grundlagen, emedan ett sådant godkännande måhända
kunde komma att åberopas i framtiden.

XI.

Det är icke vår mening att afhandla de nuvarande
norska statsrådens eventuella ansvar inför riksrätt,
hvarom åtskilligt blifvit taladt. Endast en erinran härom
vilja vi göra till deras tjänst, som här i landet så käckt
yttra sig om Norges konstitutionella förhållanden utan att
af det ämnet känna ens begynnelsegrunderna. Man får

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free