- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
551

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅGAN.

551

I unionsfrågan

(med anledning af frih. L. De Geers uppsats: Huru bör
Sverige förhålla sig under unionskonflikten?)

(Dagens Nyheter den 30 nov. 1895.)
I.

Frih. De Geer börjar med att vidgå att Norge, såsom
ett fritt och själfständigt rike, enligt det allmänna
språkbrukets i folkrätten godkända uppfattning äger, »utan
afseende på storlek och folkmängd, alldeles samma
värdighet och rättigheter som andra suveräna stater». När
Norge fordrar, att »alla konsekvenser skola dragas häraf»,
må således detta yrkande »icke förväxlas med sådana
anspråk, som stödja sig endast på individens vilja utan
något allmänt erkännande». Likväl finnes en inskränkning
i dess frihet och själfständighet, nämligen att det enligt
riksakten skall vara med Sverige förenadt under en och
samma konung och att dess regeringsform skall vara
inskränkt och ärftligt monarkisk. Frih. De Geer betecknar
såsom en »väsentlig» inskränkning i Norges frihet och
själfständighet, att det är bundet vid en annan stat med
gemensam konung och »därigenom förpliktadt att följa
dess yttre politik».

Låtom oss dröja litet vid denna slutsats! Den har det
felet att alis icke härfiyta ur den anförda grunden, utan
vara helt och hållet gripen ur luften. »Därigenom» att
två stater ha gemensam konung — och uti ingenting
annat består frih. De Geers motiv — är gemensam yttre
politik icke någon nödvändighet, och ännu mindre är det
någon nödvändighet att den ena skall osjälfständigt,
rätts- och viljelöst följa den andras. Den rena s. k.
personalunionen mellan Hannover och England hade som
bekant icke denna följd. I afseende härå tilllåta vi oss
att hänvisa till en 1893 utgifven ströskrift under titel:
En unioneli brefväxling, sid. 49—54. Måhända kan det
förtjäna att påpekas att, enligt frih. De Geers till
sammansatta statsrådets protokoll den 9 april 1861 uttalade åsikt,
»Sveriges och Norges förening knappt är något mera än
en personalunion». Det inses lätt att uttrycket »knappt
något mera än» icke konstituerar en juridiskt användbar
begreppsbestämning; men det torde utvisa att frih. De
Geer icke räknar svensk-norska unionen till realunionernas
klass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free