- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
555

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅGAN.

555

le Pade de Bordeaux. Den förblef det, intill dess den
republikanska statsformen definitivt fastställts genom de tre
konstitutionella lagarna af 1875—1876, hvartill sedermera
kom den konstitutionella lagen af den 13—14 augusti
1884, enligt hvilken den republikanska statsformen ej ens
kan göras till föremål för ett grundlagsändringsförslag.
Under ett provisoriskt statsskick lefde också Spanien i
halft annat år efter antagandet af den monarkiska
författningen 1869 och riksföreståndarelagen af den 15 juni
samma år. Under Thiers som president och Serrano som
regent voro emellertid Frankrike och Spanien lika
fullmyndiga som någonsin eljest och som någon annan att
»göra sin stämma hörd» i den europeiska konsertens
disharmoni.

Sveriges grundlag innehåller intet förklarande om en
suveränitet med däri inbegripna rättigheter, hvilken är
ett kändt och erkändt faktum och en förutsättning som ej
behöfver uttalas. Och i svenska statens
suveränitetsrättigheter skulle ej den minsta förändring ske, om ur
grundlagen utströkes alla de paragrafer, som tala om ett
utrikesdepartement, ministeriella mål, afhandlingar och
förbund, om konungens rätt att börja krig och sluta fred,
om utnämnandet af sändebud och agenter för handeln.
Dessa paragrafer reglera i intet afseende några yttre,
internationella förhållanden. De innehålla endast vissa, mycket
otillfredsställande föreskrifter om formerna för konungens
utöfning af rätten att i ärenden, som angå dessa yttre
förhållanden, fatta beslut, utöfva svenska statens rätt i
förhållande till andra stater. Och upptagandet i
grundlagen af sådana föreskrifter, det är en rent inre och
konstitutionell fråga utan internationell betydelse.

Jämföre man i detta hänseende Sveriges grundlag
med andra grundlagar! Den danska grundlagen innehåller
icke ett ord om utrikesminister, utrikesdepartement,
beskickningar, konsulat. Den öfverlåter (§ 13) åt konungen
att bestämma sina ministrars antal och »göromålens
fördelning mellan dem». När samma grundlag säger, att
konungen har rätt att förklara krig och sluta fred samt
ingå och upphäfva förbund och handelstraktater — att
för giltigheten af hans beslut i alla regeringsärenden
fordras ministeriell kontrasignation — att han ej utan
riksdagens samtycke kan afstå någon del af landet eller
ingå någon förpliktelse, som förändrar bestående
statsrättsliga förhållanden, så har grundlagen därmed ej gifvit
någon deklaration om danska statens rättigheter i
förhållande till andra stater, utan blott reglerat en inre
statsrättslig fråga, den om maktfördelningen mellan
konungen och folkrepresentationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free