- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
557

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visserligen, att vid grundlagens revision uteslöts en i den
ursprungliga lydelsen befintlig bestämmelse om ett
utrikesdepartement, men detta är icke sant. Hvad som i och
med § 33 uteslöts, var en föreskrift om protokollsföringen i
vissa fall
(att nämligen den statsrådsledamot, som förestår
det utländska departementet, skall hafva ett eget
protokoll, däri de saker införas, som äro af den natur, att de
icke böra föreläggas det samlade statsrådet). Och denna
uteslutning ansågs kunna ske, emedan man »i stället för
§ 33» antog nuvarande § 38, hvilkens sedermera i
riksaktens § 5 upprepade och fullständigade föreskrift afsåg,
att båda rikena angående ärenden, således äfven mer
eller mindre gemensamma utrikes ärenden, skulle
handläggas i sammansatt statsråd.

Den omständigheten, att Norges grundlag (utom i
fråga om krig), att många andra staters grundlagar sakna
bestämmelser om formerna för statschefens beslut i
utrikes ärenden och således i det afseendet lämna honom
friare händer än i inre angelägenheter, inverkar därför i
ingen måtto på dessa staters suveränitetsrätt, hvilken
existerar alldeles oberoende af hvad grundlagarna stadga
om regeringsärendenas handläggning och om
maktfördelningen mellan regering och representation. Norge behöfde
ej af Sverige »få» denna rätt, och för att det skulle
hafva afhändt sig den, förutsättes ett aftal härom, men
intet sådant har blifvit ingånget eller kunnat af frih. De
Geer eller någon annan åberopas.

Sådan är den förblandning af vidt skilda saker,
Norges folkrättsliga suveränitet och grundlagsbestämmelserna
om konungamaktens utöfning, som leder frih. De Geers
resonemang på ett villospår, där han slutar med att
förneka hvad han förut erkänt — Norges folkrättsliga
suveränitet, hvilken inbegriper krigsrätt, fördragsrätt,
sändebudsrätt och därförutan icke existerar.

Hvad frih. De Geer i detta sammanhang vidare ordar
om medgifvanden från Sveriges sida saknar hvarje grund.
Icke har det någonsin varit Sverige tillförsäkradt som en
rätt eller förmån, att norrmännen skulle begagna
svensk-flagga. Icke heller var det såsom en rättighet för Sverige,
utan såsom en rättighet för Norges konung, som Norges
grundlag tillät honom att till ståthållare nämna svensk
man. Frih. De Geer håller före, att det »medgafs å
svenska sidan» att ståthållarfrågan finge afgöras i norskt
statsråd, men det förhåller sig icke så, enligt hvad
handlingarna utvisa. Något sådant medgifvande har icke af
svensk statsmakt beslutits, och Norge hvarken behöfde
eller begärde, hvarken ville ha eller fick eller skulle ha
tagit emot detta förmenta medgifvande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free