- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
558

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

558

ADOLF HEDIftf

Utom de små faktiska rättelser i norska institutioner
och förhållanden, som aldrig haft en unionell karaktär,
och hvilka frih. De Geer slutligen själf riktigt betecknar
såsom »j. k. eftergifna», framhåller han också att »Sverige
alltid visat tillmötesgående vid underhandlingar om
unionsförhållandena», och såsom bevis därpå nämner han, utan
vidare förklaring de båda unionskommittéerna. Här frågar
man sig för det första, hur det kan vara ett bevis på
Sveriges tillmötesgående, att halfva antalet af de svenska
män, som sutto i den första unionskommittén, ville fullt
genomföra likställighetsprincipen och att
kommittémajoritetens förslag af vederbörande i Stockholm mottogs med
sådant misshag, att de funno sig föranlåtna att i tysthet
begrafva detsamma, för att först efter nära aderton år i
ljuset framdraga liket — vi mena ett kommittébetänkande,
som då var blott ett historiskt kuriosum utan praktisk
betydelse. Vidare frågas, hvad den andra
unionskommittén beträffar, om det icke var just från de norska
kommittéledamöternas sida som tillmötesgåendet visades just
i den utan ali jämförelse viktigaste och vanskligaste
hufvudpunkter då de gåfvo efter för det svenska anspråket,
att i den nya föreningsakten skulle lagfästas det dittills
och ännu blott faktiska förhållandet, att Sveriges
utrikesminister, ehuru utan allt parlamentariskt eller juridiskt
ansvar inför norsk myndighet, handhafver Norges utrikes
ärenden. Och för det tredje bör anmärkas, att själfva
uttrycket om »Sveriges» tillmötesgående är både lika
in-exakt som upphöjelsen af grefve Lewenhaupts den 4
januari 1893 uttalade framtidshopp till ett anbud från
Sverige, och därjämte för mängden af tidningsläsare lika
förvillande. Man bör lika litet identifiera två svenska
ledamöter i första unionskommittén med Sverige som sju
norska ledamöter i den andra unionskommittén med Norge.
Hvad Sverige åtgjort med hänsyn till de två förslag till
ny föreningsakt, som skola vittna om tillmötesgåendet,
det är att Sveriges regering icke framlagt det första till
riksdagens pröfning och att Sveriges riksdag afslagit det
andra. Hvad Norge beträffande samma två förslag
åtgjort, det är att dess regering omarbetat det första med
den verkan, att det, enligt frih. De Geers yttrande i
sammansatt statsråd den 9 april 1861, »blifvit i formellt
afseende så väsentligen förbättradt, att föga synes öfrigt
att önska», samt att det andra blifvit af stortinget af
slaget.

Att Norges storting 1821 afslagit en till sitt innehåll
lindrigast sagdt halfgalen, genom sin formlöshet
otill-lämplig, i följd af de i Sveriges riksdag vidtagna
ändringarna redan förfallen kunglig proposition om ett tillägg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free