- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
563

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅGAN.

563

hvarandra, en af dem på att tvinga den andre, sin
dödlige fiende, kvar i kontraktsförhållandet, medan den senare
gör sin hämnd och sin önskan att blifva tvånget kvitt
till sin högsta välfärdssak! Frivilligt skilda, skulle vi
hvar för sig blifva svagare mot en fiende. Däremot skulle
vi förblifva starka mot tredje man, om vi fortsätta en
förening som icke består uti något annat än att vi litet
emellan slåss inbördes på lif och död. Eller åtminstone
skulle Sverige blifva svagare genom en frivillig
upplösning än om det offrar oerhörda kostnader först på ett
krig mot Norge, därefter på besättningar i Norge och en
större observationsarmé i Sverige samt slutligen, när
fienden kommer, har att försvara sig äfven mot en norsk
folkresning l Ja bevars, ett underkufningskrig mot Norge
lär kunna blifva en »nödvändighet» om ock detta
hårresande vanvetts nödvändighet icke nu »föreligger»!

För vanligt sundt förnuft vill det dock synas, som
om den permanenta kamp och blodsutgjutelse, hvilken
frih. De Geer själf ställer i utsikt som påföljden af det
svenska öfverfallets eventuella »nödvändighet», oafsedt
den af friherren omtalade gräsligheten, är icke blott det
samma som unionens upplösning, utan hundrafalt värre
än den frivilliga upplösningen. Efter en skilsmässa i godo
kommer nog till en tid bitterhet att stanna kvar i sinnena,
dock snart blandad med beklagande af det oförstånd som
orsakat brytningen; men där skall ej hos dem, som
upplefvat skilsmässans dag, och än mindre hos kommande
släktled finnas något af detta »outplånliga hat», som eljest
skall blifva fattiges och rikes säkraste och käraste
samfällda och oomtvistade arf. Därför kan då ett ej blott
fredligt, utan äfven vänskapligt förhållande mycket väl
låta sig tänkas mellan två folk, som ej vidare ha något
att förebrå eller att frukta af hvarandra.

Holland och Belgien skildes icke åt utan
blodsutgjutelse. Vid revolutionens början hade Jenneval i sin
Brabangonne firat Oraniens och Frihetens förbund:

Amis, il fant greffer 1’Orange
Sur 1’arbre de la Liberté.

Han hade i sina landsmäns namn bjudit konungen
detta förbund och förutsagt, att om svaret blefve kulor
och krut,

Alors, tout est fini, pius de traité,
Et tu verrais tomber 1’Orange
De l’arbre de la Liberté.

Då han efter några veckor skref om sin berömda sång,
då hade dumheten och brottet segrat i konungens råd,
då var den förutsagda påföljden oundviklig:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free