- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
564

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

564

ADOLF HEDIftf

Sous 1’humble terre oü l’on vous range.
Dormez, martyrs, bataillon indompté!
Dormez en paix loin de 1’Orange
Sons 1’arbre de la Liberté!

Och detta domslut har på sex till sju årtionden
icke försvagats. Men lyckligtvis hade vapenskiftet mellan
konungariket Nederländernas två hälfter varit kort —
ej ett genom årtionden fortsatt, förbittradt brödrakrig,
som friherre De Geer förutser mellan svenskar och
norrmän. Trots den våldsamma brytningen ha därför folken
återfunnit hvarandra och sönerna af söder och nord räckt
hvarandra handen öfver gränsen. Redan på
Waterloo-festen den 18 juni 1840 talade man om och för en
förening med bröderna norr om ßhen, och huru denna
brödra-känsla vuxit i styrka under den följande tiden, kan ej
vara okändt för någon, som följt idéernas och
händelsernas gång i de länder, som från 1815 till 1830 utgjorde
konungariket Nederländerna. Det är sant att motsatsen,
stundom fiendskapen mellan de flamska och franska
elementen i Belgien, haft sin andel däri; men redan röja
lyckliga förebud att denna antagonism skall falla bort i
och med den demokratiska utveckling, för hvilken den
allmänna rösträtten banar väg.

III.

Efter att ha uttalat sin ovillkorliga förkastelsedom
öfver en frivillig upplösning af unionen, men blott tills
vidare afstyrkt krig såsom ännu icke nödvändigt,
kommer frih. De Geer till det tredje af de fyra sätten.
Tydligtvis utgör detta hufvudsaken i hans artikel, det
innefattar just det råd, han ansett sig böra gifva de styrande,
för att rättleda dem i valet meJlan de många sätten.
Detta råd säger han sig ha hemtat från ett anförande i
första kammaren (den 12 april 1893), hvilket dock
återgifvas i så stark förkortning, att det råkat bli vanställdt
i frih. De Geers referat. Grefve Lagerbjelke yttrade i
själfva verket, att Sverige bör erbjuda en underhandling på
billiga och rättvisa grunder, och att, om mot förmodan
Norge afvisade detta förslag, vi då må »förskansa oss vid
status quo och förblifva där». Och det var under sådan
förutsättning grefve Lagerbjelke ansåg »Sveriges ställning
blifva ganska stark». I frih. De Geers referat heter det
åter, hvilket är något helt annat och till och med ganska
meningslöst, att Sverige blott har att »förblifva vid de af
konung och riksdag för en uppgörelse tillbjudna villkor och
låta, om de icke antagas, allt stanna vid det gamla».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free