- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
571

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅGAN.

571

grundlagens § 79 angifna villkoren uppfyllas, så har den
sålunda tillkomna lagen oemotsäglig giltighet och skall af
Norges regering verkställas. Om Norge på detta sätt
upplöser en gemensamhet, hvartill det af ingen formell
eller ens moralisk förpliktelse mot Sverige eller mot
unionen är bundet, så skulle det därmed, enligt frih. De Geers
mening, beträda revolutionens väg, men på den vägen
komma att mötas af främmande makter i följd af en
»protest» från Sveriges regering mot hvad Norges regering,
sin plikt likmätigt, gjort till verkställighet af en norsk lag!

Månne det ej är allt för stora, sakförhållandet alis
icke motsvarande ord, att i slikt fall tala om beträdande
af revolutionens väg? Såsom det här begagnas, har
uttrycket det för ett slagord, afsedt att imponera på läsaren,
betänkliga felet att icke träffa eller att träffa blott
skenbart för att strax återstudsa. Här kan vara anledning
att påminna om, huru lörd John Russel en gång uttryckte
sin önskan, att man »toge sig till vara för missbruk af
orden revotiilion och revolutionärer», och det är giltig
anledning att i det förevarande fallet förnya denna önskan.
I en depesch till engelske ambassadören i Wien, lörd
Blommfield, skref lörd Russel den 11 september 1860:

Jag skulle vilja att man toge sig till vara för missbruk af orden
revolution och revolutionärer.

En revolution kan vara den största olycka. En revolution kan
vara den största välgärning. I England erinrar oss »Revolutionen»
om en tidpunkt för frigörelse från undfallenheten mot Frankrike,
störtandet af Stuartarnes tyranni, grundläggningen af det nationella
oberoendet samt ordningens och frihetens herradöme, som började
mot Wilhelm III och Hannoverska huset.

I Frankrike användes ordet »revolution» i allmänhet om
jako-binernas i konventet demokratiska anarki.

De trälsinnade partierna på kontinenten bruka detta ord utan
att göra någon åtskillnad, och absolutismens sakförare tala med lika
mycken afsky om tillintetgörelsen af en afskyvärd despotism till gagn
för rätts jämlikhet och ordning som om tillintetgörelsen af en mild
styrelse till gagn för demokratiskt själfsvåld. Sålunda betecknar man
som »revolution» ersättandet af en styrelse, hvilken höll sig uppe med
hjälp af tortyr, genom en frisinnad och regelbunden styrelse; i alla
händelser är en sådan förändring, hvilket namn man än gifver den,
en välgärning och icke en olycka.

Som man ser, hade lörd Russel icke uteslutande, men
särskildt i tankarna kung Bombas styrelse i Syditalien,
hvilken allt sedan Gladstones bref till lörd Aberdeen år
1851 varit förklarad i mänsklighetens akt. Vill man kalla
störtandet af denna regering för en revolution, så borde
man, enligt lörd Russels tanke, på samma gång tillägga,
att man applåderade den som en välsignelse för
människosläktet. Det förekommer oss mer än osannolikt, att någon
statsman, om än hörande till en alldeles motsatt skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free