- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
583

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅ.GAN

583

således gärna å ena sidan medgifva att det är billigt att
komma ihåg, att på den tiden disponerades öfver
lösryckta delar af en nation eller öfver ett helt folk enligt
s. k. »eröfringsrätt» — stråtröfvårens rätt öfver sitt offer
— och detta under alla de kontraktsformer af gåfva, byte,
försäljning m. m., som i privaträtten gälla för af händelse
och för värf vande af hus, jord, boskap, inventarier. Det
må gärna erkännas, att rättsmedvetandet ej för åttio år
sedan hunnit fram så långt som det nu gjort, tack vare
den nya faktor i den internationella politiken, som
folkmeningen i fria stater numera gör gällande vid sidan af
kabinettspolitiken, det är den politik, som tillförene var
furstars och ministrars okontrollerade affär. Man må ock
gärna ihågkomma, i hvilken skola Napoleons f. d. marskalk
och f. d. jakobinen, som under Carl Xlllrs namn afslöt
1812—1814 års traktater, hade uppfostrats. Hur väl han
gjort sig dess undervisning till godo, röjes än ytterligare
af den intrig han förehade med kejsar Alexander I vid
tidpunkten för kongressen i Chåtillon (i februari 1814).
Svenska kronprinsen, som i det längsta lefde i den
dåraktiga illusionen att kunna blifva kung i Frankrike, hade
nu vunnit kejsaren för denna plan genom erbjudandet
att, innan han afsade sig sin tronföljarerätt i Sverige åt
Carl XIII, till Ryssland afstå en del af Norge—
»Varanger-fjords ständigt öppna hamn», såsom lörd Aberdeen, en
af Englands fullmäktige vid kongressen, uttrycker sig
(Lörd Stanhope: The earl of Aberdeen, London 1892, 2:a
uppl. 1894).

Emellertid, icke var på den tiden en högre
statsmoral alldeles okänd. Det var ej först vid midten af vårt
århundrade, i den andra franska republikens författning,
den grundsatsen inskrefs, att »franska republiken
respekterar främmande nationaliteter, såsom den vill skaffa
respekt åt sin egen, företager ej något eröfringskrig i
er-öfringssyfte och använder aldrig sin makt mot något folks
frihet». Redan i den första konstitutionellt-monarkiska
författningen af 1791 hette det, att »franska nationen
afsäger sig att företaga något krig i syfte att göra eröfringar
och skall aldrig använda sin makt mot något folks
frihet». Och ej voro sådana grundsatser främmande för
svenska folkets sinnelag och åsikter. När norrmännen
visat, att de hvarken läto sig bortskänkas eller förfäras
af en eröfrares inbrott i landet, hur prisades de ej då af
Sveriges konung, därför ätt de följt de svenska ständers
exempel, som afsatte Gustaf IV Adolf, fastställde en ny
regeringsform och därefter valde en konung! I k. m:ts
proposition till riksdagen den 12 april 1815 läses;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free