- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
589

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅGAN.

589

nu plötsligen föreställes oss såsom ett hufvud, regerande
flere par armar än Starkotters, är så pass gammalt och
vant vid »upplösningar» af större konsekvens än den
svensknorska unionens, att det nog kan bevara sitt lugn, äfven
under den förutsatta eventualiteten. Då skall det, men
det är alltför sent, blifva uppenbart äfven för de döfve
och blinde, att den passivitet, det status quo, det
upphöjda lugn i de korslagda armarnas imposanta position,
som nu rekommenderas oss såsom ett specificum mot
unionskrisen, intet annat var än en politisk revalenta,
blott till högre pris och med bittrare eftersmak än de

mest beryktade kvacksalfvardrogers.

*



Vår samtid har sett upplösningen af Tyska förbundet,
i hvars tillkomst större delen af det öfriga Europa var
formaliter annorlunda intresseradt än i afslutandet af den
mellan Sverige och Norge ingångna unionen och hvilket
var en statsförbindelse af intimare art, än den
svensknorska. Af dessa två omständigheter skulle ju möjligen
kunna härledas en annan och mera beroende folkrättslig
ställning, än Sveriges och Norges, till andra stater, om
det nämligen vore lofligt att från föregående tilldragelser
hämta skäl att bestrida en suveränitet och en
handlingsfrihet, som i förhållande till andra stater hvarken genom
aftal eller faktiskt varit inskränkta. Tyska förbundsakten
af den 8 juni 1815 proklamerade ett »beständigt förbund»
mellan medlemmarne. Den instiftade en förbundsregering,
inom hvilken blott i en del frågor alla stater eller
kollek-tiviteter af småstater voro lika berättigade (hade en hvar
1 röst), medan åter i andra röstetalet var fördeladt med
hänsyn till staternas storlek och endast vissa, mycket
betydande frågor voro undantagna från afgörande genom
röstpluralitet. Förbundsakten ålade medlemmarna att till
förbundsdagens medling och, i yttersta fall, till ett slags
förbundsrätt hänskjuta sina tvistigheter. Förbundsaktens
art. 1—11 äro ordagrannt upptagna i Wienkongressaktens
art. 53—63, och äfven dess återstående art. 12—20
förklaras, genom kongressaktens art. 64, skola äga samma
kraft och giltighet, som om de vore i denna ordagrannt
införda, en förklaring som för yttermera visso upprepas i
art. 118, hvilken utsträcker denna helgd äfven till andra
traktater, konventioner, deklarationer, reglementen och
öfriga särskilda akter, som utgöra annex till den af åtta
kontrahenter, däribland Sverige, undertecknade
Wien-kongressakten. Här skulle ju med något sken af skäl
kunna talas om ett europeiskt beslut till närmare
bestämmande och verkställighet af hvad art. 6 i Parisfreden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free