- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
591

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I UNIONSFRÅGAN.

591

14 februari 1870 i dessa märkliga ord: »Bland regeringarna
som bland folken i nutidsvärlden är den öfvertygelsen
stadd i segrande framgång, att hvarje politiskt samhälle
har till rätt och plikt att oafhängigt vårda välfärd, frihet
och rättvisa i sitt eget hus och ätt hvarje lands
försvarskraft är kallad blott till skydd för dess egen oafhängighet,
ej till inkräktning å andras.»

Och om Bismarck bekvämade sig att i Pragfredens
femte artikel bereda åt kejsar Napoleon en söt sudd att
suga på, drog han också försorg om att därmed hvarken
åt nordslesvigarne tillerkändes något rättsanspråk eller åt
Frankrike någon befogenhet att öfvervaka dess uppfyllande:
paragrafen blef blott en affär mellan Preussen och
Österrike. Bismarck meddelade preussiska
deputeradekammaren den 20 december 1866, att han gått in på denna
paragraf, för att »ej spänna bågen så att den kunde
brista». Visserligen sade han, att regeringen ej kunde
vägra att uppfylla sina åtaganden, men han hade också
strax förut påpekat, att paragrafens redaktion lämnade
henne »en viss latitud i verkställigheten». Som vi veta,
blef denna latitud så vid, att den lilla paragrafen snart
där försvann.



Om någonting kan betecknas såsom en skapelse af
»Europas» vilja, så är det väl föreningen af Belgien och
Holland till enhetsstaten konungariket Nederländerna.
Statsmännen för nu åttio år sedan höllo denna
tillställning för ett diplomatiskt mästerstycke, ett politiskt
sekular-verk, eller, såsom lörd Castlereagh yttrade i underhuset
den 20 mars 1815, »en af de stora förbättringar som
Europas tillstånd rönt i den modärna tiden». Planen
dikterades af ett allmäneuropeiskt intresse: it was an
ar-rangement for an european object, sade lörd Aberdeen i
parlamentet. Det nya konungariket skulle uppställa den heliga
alliansens förtrupp mot Frankrike, mot revolutionens idéer
och härar. Detta alster af den högsta politiska visdom
var ej i någon den ringaste mån någon folkviljas verk,
utan blott furstarnas och deras ministrars, den segrande
reaktionens byggnadsföretag, i hvars utförande intet band
konstruktörernas händer. I hufvudsak bestämdt genom
Paris trakta ten 1814 och det af prinsen, sedermera konungen
af Nederländerna antaga åtta artiklarnas protokoll af den
21 juli s. å., borde väl detta verk, om något, vara riktigt
väl garanteradt och tryggadt, fast och orubbligt, sedan
det ytterligare sanktionerats genom traktaten den 31 maj
1815 mellan konungen af Nederländerna och de mot
Frankrike koaliserade stormakterna samt genom Wien-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free