- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
602

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

602

ADOLF HEDIftf

råkade i oenighet om hvilkendera först såg det lilla djuret,
som vågen kastat på stranden. »Jag har, Gud vare lof,
goda ögon!» sade den ene, »Och mina äro ej heller
dåliga!» svarade den andre. Tvisten blef allt hetare, men
då kom Pierre Dandin tillstädes, alldeles som beställd.
Parterna nämnde honom till skiljedomare. Han tog
ostro-net, öppnade det och åt upp hvad ätbart var, och så föll
presidentens utslag: »Se här, rätten tilldömer er hvar

sitt skal, omkostnaderna kvittas».

*



En gång förr talade man här, under en tvist med
Norge, om stormaktsgarantier, som man då trodde sig
kunna åberopa mot Norges statsmakters rätt att ändra
Norges grundlag. En af vårt lands förnämsta
historieskrifvare genmälde då, att detta vädjande till utländska
garantier vittnade hvarken om klokhet eller
fosterlandskärlek: »Sverige har haft nog af sådana garantier från
Ryssland» (H. L. Rydin och C. G. Malmström: Flygblad i
den norska frågan, 1860, s. 18).

Påminnelsen, en gång uttalad, borde ha varit
tillräcklig för framtiden, men det har den tyvärr icke varit.
Just från deras sida, som göra anspråk på att med andras
uteslutande gälla för fosterlandsvänner, höras mer eller
mindre förtäckta vädjanden till utlandets inblandning.
Påminnelsen behöfver därför upprepas, och vi upprepa
den i de ord, hvarmed Aftonbladet (den 18 juli 1892)
besvarade en af Stockholms Dagblad med välbehag
åter-gifven artikel ur en af Estrupiatets tidningar:

»Om något sådant (som Berlingske Tid ende sagt) skulle yttras
af en svensk eller norsk man, skulle vi ej kunna beteckna det
annorlunda än såsom stående på gränsen af förräderi. Ocli ehuru det är en
dansk mans utlåtelse om Sverige och Norge, är det moraliskt föga
mindre afskyvärdt. Den danske mannen borde ej ha glömt den
utländska inblandningen i hans eget lands angelägenheter; han borde
kanske ej heller ha glömt huru Sveriges och Norges statsmakter,
folkopinion och tidningspress bedömde den inblandningen, ej heller ha
glömt de svenska och norska frivilliga, som, då den diplomatiska
inblandningen efterträdts af de tyska stormaktsarméernas våld, kämpade
och blödde för Danmarks rätt.»

Vi vilja gärna antaga, att icke ens någon hastig
tanke på en appell till andra makter föresväfvat de
förenade rikenas konung, ehuru den »fosterländska» pressen
ända från vetostridens dagar äfven i detta hänseende haft
komprometterande utlåtelser. Vi antaga det därför, att
ett vädjande till utlandet vore förräderi, när helst och af
hvem helst det beginges. Detta sagdt, skola vi betrakta
saken från synpunkten af kungahusets välförstådda
intresse. Den synpunkten är visserligen ej den mest eleve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free