- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
614

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Flaggfrågan i Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

614

ADOLF HEDIftf

Flaggfrågan i Norge.

(Dagens Nyheter den 2 april 1896.)

Efter Norges skilsmässa från Danmark och
oafhängighetsförklaring år 1814 utfärdade prins-regenten, den
sedermera till konung valde Kristian Frederik, en resolution
den 27 februari, hvarigenom den norska fllaggan för så
väl krigs- som handelsfartyg bestämdes. Det blef, af en
eller annan anledning, Dannebrogen med tillägg af
riksvapnet, det norska lejonet med hillebarden i gul färg, i
öfversta fyrkanten närmast flaggstången.

Därefter var det så mycket mindre nödvändigt att i
Eidsvoldsgrundlagen någonting bestämma om flaggan, som
intet tvifvel kunde råda därom, att beslut i detta ämne
hörde under lagstiftningsmakten, att således stortingets
befogenhet i detta hänseende ej var inskränkt genom
prins-regentens resolution.

Vid revisionen af grundlagen med anledning af den
tillämnade föreningen med Sverige ansågs däremot nödigt
att stadga, i § 111, att »Norge har Ret til at have sit
eget Coffardie-Flag. Dets Örlogs-Flag bliver et Unions-Flag».
Norge förbehöll sig således egen handelsflagga. Det beslöt
att för sin del använda unionell örlogsflagga — en
bestämmelse, hvarigenom naturligtvis Sverige icke kunde
förpliktas att göra sammaledes. Ingen föreskrift om
unionsflagga upptogs i riksakten 1815.

Att i Norge bestämmandet af flaggans utseende faller
under lagstiftningsmakten, under stortingets och k. m:ts
samfälda afgörelse, är ej föremål för något tvifvel. I vårt
land torde äfven de, som eljest i allmänhet med stor
likgiltighet anse k. m:ts s. k. ekonomiska lagstiftningsenväldes
inkräktningar åt alla håll, vara villiga att medgifva, att
folkets representation icke bör vara, ej heller hos oss
genom något grundlags- eller annat lagbud är utestängd
från medbestämmanderätten i afseende å flaggan eller
andra nationella symboler. Det kan säkerligen ej räknas till
de lyckliga föreskrifterna i det förslag till ny föreningsakt,
som 1867 afgafs af den andra unionskommittén, att detta
ville fastslå konungens rätt att allena besluta om förändring
af de förenade rikenas örlogsflagg eller unionsvapen, med
förbehåll blott att »därvid skall iakttagas, att rikenas
jämlikhet äfven framdeles betecknas». Vi skola i det
följande se, hvilken harm k. m:ts beslut om flaggan väckt
i Sverige. Och dem, hvilka tilltro sig att såsom småsaker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:30:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adhedin/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free