- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
615

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Flaggfrågan i Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLAGGFRÅGAN I NORGE

615

beteckna dylika frågor, vilja vi tillråda att begrunda W.
F. Palmblads ord för femtio år sedan (i en stridsskrift
mot Norges författning och norsk politik):

Å vår sida tyddes knotet däröfver (d. v. s. norrmännens knot
öfver de afsteg från den i uuionsakten stadgade fullkomliga jämlikhet,
som Sverige tillät sig och som antydde anspråk på principatet) såsom
småaktigt, men med orätt, ty fast en enskild efter godtycke kan
åsidosätta etikettens och rangens fordringar, så är förhållandet helt annorlunda
nationer och regeringar emellan, ty här ha formerna betydelse, och

den som efterskänker en del af sin värdighet nedsätter sig själf.



Den nuvarande flaggfrågan i Norge vidkommer icke
örlogsflaggan, hvilkens unionella karaktär är i Norges
grundlag bestämd. Intet förslag är väckt vare sig om ändring
af grundlagens flagg-paragraf eller om afskaffande eller
ändring af det faktiskt befintliga, ehuru ej under
någondera folkrepresentationens medverkan tillkomna
unionsmärket i örlogsflaggan*). leke heller har i Norge något
missnöje försports öfver det sätt, hvarpå den flaggfrågan
i realiteten af gjordes af konung Oscar I.

Den lag, som nyss antagits af odelsting och lagting,
angår handelsflaggan. Detta beslut, alldeles enahanda med
det som fattades 1893, gäller ett uteslutande norskt
lagstiftningsärende utan någon som helst unionell karaktär.

Därest den sanktionsvägran, som ägde rum 1893,
skulle komma att upprepas i år, så behöfver
stortingsbeslutet blott upprepas oförändradt af andra eller tredje
stortinget under nästa valperiod, för att enligt grundlagens
§ 79 blifva gällande lag, äfven om då — hvilket hittills
aldrig skett — sanktion skulle vägras för tredje gången.

Den afgörelse, som sålunda nalkas, är ej någon nyhet;
dess anor gå sjuttiofem år tillbaka i tiden.

På sätt redan är nämndt hade prins-regenten i februari
1814 anordnat Norges örlogs- och handelsflagga. I slutet
af samma år, efter föreningen med Sverige, beslöt
stortinget i lagform, att denna flagga skulle tills vidare be-

•) Då konstitutionskommittén vid 1893 års storting afgaf utlåtande
öfver Blekastads, Ullmans m. fl. förslag till flagglag, afstyrhte det
den delen af förslaget som rörde unionsmärkets placering (med norska
färgerna närmast stången) i örlogsflaggan. Kommittén inskränkte sig
till att föreslå en lag om den norska Mn^eZsflaggan, och i enlighet
därmed fattade först odelstinget och strax därefter lagtinget sitt beslut,
hvilket, sedan sanktion därå vägrats af konungen, återupptagits i
oförändrad form vid innevarande storting. Ett felaktigt telegram till
svenska tidningar har föranledt den föreställningen i Sverige att 1893
års beslut var ett godkännande af det s. k. Blekastadska förslaget,
hvilket i själfva verket förkastats så väl i hvad det rörde
unionsmärkets placering i örlogsflaggan som i afseende på arméns flaggor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free