Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - »Rustningar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»RUSTNINGAR»
623
man lagt i statsrådet Holsts mun följande utlåtelse: »Det
kan vara mycket gjordt, som icke omtalas i tidningarna
eller nämnes i denna sal.» Detta har statsrådet Holst
icke sagt, men på detta oriktigt återgifna yttrande grundas
dock en beskyllning mot statsminister Blehr att ej ha
talat sanning i det yttrande, som Dagens Nyheter medelat.
Statsrådet Holst afböjde (den 3 mars i stortinget)
diskussion om »strategiske forhold og andre detaljer vedrörende
forsvaret». Han tillade, att »alt hvad der kan gjöres,
bliver gjort — overvejelser sker, om det ikke staar i
aviserne eller siges offentlig i denna forsamling. — Jeg
kan ikke og vil ikke her g jore rede for alt, hvad der i
saa henseende foretages».
Det är tydligt, att här icke talas om några företag,
som icke varit underställda den penningbeviljande
myndigheten. Hvad statsrådet H. påpekar, det är att
»strategiske forhold og andre detaljer vedrörende forsvaret»
icke ägna sig för offentligheten; och det vore underligt,
om denna sanning icke skulle få gälla i Norge lika väl
som annorstädes, t. ex. i Sverige. På samma sätt gå
våra vederbörande till väga. Åtminstone känner
insändaren ej mer än ett exempel på motsatsen, nämligen den
envisa ostentation, hvarmed den ene krigsministern efter
den andre kungör urbi et orbi, att om vi råka i krig,
Gotland får försvara sig själft — såsom om i detta fall
nationalförsvaret vore blott ett provinsintresse — d. v. s.
att ön skall uppoffras åt den, som med måttlig
ansträngning där vill fatta fast fot.
Om nu inga befästningsanläggningar eller andra för
försvaret nödiga åtgärder, hvartill penningar behöfvas
eller af annat skäl (t. ex. vid upplåtelse af staten tillhörig
mark) representationens samtycke måste begäras, kunna
företagas utan att ha varit underkastade dess pröfning,
hvad betyda då de orden att icke allt står i avisorna
eller omtalas i stortingssalen? De betyda i Norge precis
detsamma som i Sverige. Det vill säga, där liksom här,
att användningen af de pengar, som behöfvas för vissa
försvarsändamål, icke beskrifvas på sådant sätt, att
militära fackmän i utlandet af beskrifningen kunna inhämta
en för fienden, för den anfallande tillfyllestgörande
kännedom om t. ex. ett fästningsverk. Bevis härpå finnas i
hvarenda k. proposition till Sveriges riksdag, som äskat
anslag till det fasta försvaret. Hvad vet allmänheten,
hvad veta de artikelförfattare som ordat om de norska
hemligheterna, hvad veta de om Sveriges fasta försvar?
De känna namnen Vaxholm, Karlsborg m. fl, och
därutöfver just ingenting. Och ur tillgängliga handlingar och
skrifter lära de ej kunna hämta mycken insikt; ty dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
