Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkvärdigt, att svärmor oupphörligt tappade masker på sin
strumpa och min fästmö slutade upp med att virka på
brud-lakansspetsarna. Men därav märkte då jag ingenting. Jag tänkte
endast på spottlådan. Slutligen gjorde jag halt framme vid
kakelugnen, jag tog munnen full och spetsade läpparna, såg på
svärmor, men möttes endast av en dum fryntlighet, såg sedan
över på min fästmö, i vars ögon jag alltid trott mig upptäcka
en ovanlig intelligens, samt lät sedan min blick glida ned på
zinkplåten, där spottlådan brukade stå, men ingendera begrep
mig. De betedde sig som ett par idioter, vilka förvånas över
en klok människas handlingar. Märkvärdigt, tänkte jag, vad den
där släkten är litet skarpsinnig! Skulle jag ha misstagit mig
på min fästmös intelligens, skulle hon vara inskränkt som sin
mor. Farväl då med min sköna dröm att kunna ge upphov åt
en kull av snillrika män och kvinnor... Jag satte mig med en
suck åter bredvid henne i soffan och beslöt att, om intet annat
hjälpte, till slut öppet fråga efter spottlådan. Nu sökte jag
någonting att bryta ut på. Topelius låg där på bordet i
saffians-skinn och guldtryck. Jag gick lös på honom med begabberiets
vapen — vilket jag visste skulle uppskaka min fästmö. Men jag
behövde en avledare för halssvedan. Jag hånade honom för hans
idealism, skämtade med hans barnsliga enfald och dräpte honom
slutligen litteraturhistoriskt och allmänt historiskt för hans
vårdslösa poem. Nu orkade jag icke att härda ut längre. Jag vände
mig plötsligt mot kakelugnen, måttade och avfyrade en väl
laddad salva mitt på kakelugnsluckorna . . .
1 det samma reste jag mig upp framför dem, hög och trotsig.
— Nu måtte de väl för tusan begripa!
— Fy, Albert, utbrast min fästmö, rodnande av blygsel över
min osnygghet. 1 kväll får du låta bli att spotta. Augusta har
tagit ut lådan för att skura ren henne.
Jag steg upp och såg på klockan. Endast en halvtimme hade
ännu gått av de två timmar jag enligt överenskommelse
dag-igen tillbragte vid hennes sida där i soffan. Skulle jag nu kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
