Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället, utan att socialisterna behövde sprida klasshat och
uppvigla de okunniga massorna mot de bättre lottade. Med
allvarliga föresatser i denna riktning satte jag mig vid
skrivbordet och skrev upp rubriken till en artikel om »pauperismen
och den enskilda välgörenheten». Men längre kom jag icke, hur
ivrigt jag än med tänderna letade i ändan av pennskaftet efter
goda, vackra och försonande idéer, som kunde smälta stenhårda
storborgarhjärtan och därigenom bringa lycka och välmåga i
proletärernas hem.
Efter en stund knackade det på dörren och en medelålders
man steg in. Jag såg ögonblickligen, att jag här hade framför
mig en av de många, som ett hårt och farligt yrke i förtid
knäckt, sönderbrutit, förgiftat. Hans ansikte var dödsblekt och
insjunket, figuren till ytterlighet mager, andhämtningen
rosslande, stämman gravlik. Han sjönk utmattad ned på en stol
och det dröjde en lång stund, innan han återhämtat sig så
mycket, att han kunde framföra sitt ärende — att berätta oss sin
sorgliga historia.
Det var den gamla vanliga historien, som på mig verkade
dubbelt gripande, därför att jag hade det levande beviset på
dess ohyggliga sanning omedelbart under mina ögon. Jag satte
mig och lyssnade. Han tillhörde en proletärsläkt med ärftlig
bröstsjukdom, som sedan länge avkortat generationens ålder.
Anda från tidigaste barndomen hade hans liv varit ett oavbrutet
slaveri under tyranniska, lågsinnade arbetsgivare i ett långsamt
dödande yrke. Han hade aldrig levat sitt liv helt som människa.
] förtid blev hans hälsa undergrävd, lungorna söndertrasade,
arbetskraften avtagande.
Någon glädje över att vara till hade han aldrig känt; om
den någonsin funnits anlagd hos honom, hade den aldrig fått
utvecklas utan kvävts av den tidiga bitterhet och stumma
förtvivlan, som till slut förvandlades i ett vanmäktigt
overksamt hat till allt, som ej var nedtryckt och förhärjat som han
själv. Sådant är den möderne industriproletärens liv: från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
