Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fattigvårdsstaten. Tidningen, i vars aktiebolag synbarligen
några fläskhandlare hade mycket att säga, besvor i en ledande
artikel stadsfullmäktige att ögonblickligt och kraftigt ingripa till
de svinsanitära förhållandenas förbättring, om de icke ville se
staden gå sin ekonomiska och andliga ruin tillmötes.
Beträffande rödsoten stode tyvärr människan förlamad och vanmäktig
inför denna fruktansvärda hemsökelse, och människovännen
måste med blödande hjärta bekänna, att här stod enda hoppet
till en barmhärtig försyn, till vilken organet därför vädjade i
stället för till stadsfullmäktige.
Efter denna angenäma inblick steg han upp och började ori
entera sig på gatorna. Han kom snart underfund med att Trä
bottnatramp var en civiliserad stad med breda, raka gator,
elektriskt ljus, spårvagnar och annonspelare. Till en början
hade han trott, att staden hörde till de gudfruktiga städerna.
JVlen han blev snart åter angenämt stämd vid upptäckten, att
man syndade mot alla tio budorden utom det tredje.
Träbottna-tramps söndagshälg var i själva verket gruvlig med sin
klockringning och sitt varma, dävna vattenledningsvatten. Han
började snart försmäkta av törst och gled på måfå fram längs de
glödgade husväggarna. Folket var sparsamt och rörde sig trögt.
Allt tycktes stå stilla i denna rödsotshärd, trots
civilisations-tecknen. Stilla stodo visarna på tornuret i rådhuset, stilla låg
vattnet i kanalen kring staden, ett tjockt och tranglänsande
vatten, förbannat som Döda havets, stilla låg havet utanför och
vilade sig efter gårdagens rasande anfall på de gamla fienderna,
vågbrytarna, och stilla och tysta gingo de ängsliga borgarna,
försiktigt undvikande likvagnarna, som körde ut till
kyrkogården. Till slut föll han utmattad ner på en soffa framför en
stängd vattenkiosk.
När kvällen kom drack han vin och blev yr i huvudet och
gick ut på vågbrytarn, där han satte sig längst ute och lät den
uppblåsande nattstormen sila genom sitt långa hår. Han satt
där i hemska, bittra tankar, som ömsom skrapade himlen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
