Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blotta dem i all deras nakenhet. Man måste också veta, att
hur rutten och nära självupplösning en samhällsform än är,
pågår dock därinom en rörelse framåt, en utveckling av
samhällets produktiva krafter, vilken ej får avbrytas, utan till vilken
alla reformsträvanden måste anknyta sig, om det nya samhället
skall få historien d. v. s. verkligheten till grund. Förbiser man
detta, blir man utopist och såsom sådan utan betydelse.
Och då det är de materiella produktionsförhållandena, icke
de s. k. idéerna, som ytterst bestämma en tids skaplynne, ett
samhälles tillstånd, så måste den ekonomiska utvecklingen vara
den ledstjärna, efter vilken alla revolutionära åtgärder böra
företagas. Det är därför det grövsta fel en nationalekonom
kan begå, då han riktar sin kritik och sin reformiver just mot
denna utveckling och i den ser det onda, som skall angripas.
Så har just hr Svensson gjort.
Vad som utgör det mest karaktäristiska, det epokgörande
hos det borgerliga samhällets utveckling, är industrins
successiva övergång till storindustri. Denna övergång försiggår sålunda,
att kapitalet beständigt hopar sig i allt större massor å ena
sidan, men å den andra sidan beständigt förtunnas och
försvinner, d. v. s. att kapitalet — det nödvändiga medlet för
produktionen — samlar sig i allt större mängd hos en
minoritet, medan de, som varken från början äga eller ha någon
utsikt att sedermera förskaffa sig kapital, utgöra en ständigt
växande massa, som förökas på samma gång armodet bland
dess individer tilltager. Men kapitalhopandet medför
koncentreringen av produktionsmedlen, varigenom det mänskliga arbetets
alstringsförmåga stegras. Utvecklingen har sålunda en ond och
en god sida, en för samhället skadlig och en nyttig, och den
sociala frågan får därför följande lydelse: Kunna de skadliga
följderna av storproduktionens utveckling undanrödjas, utan att
dess goda och nyttiga sida samtidigt upphäves? Kan
storproduktionens nuvarande förbannelse för den större hälften av
mänskligheten vändas i välsignelse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
