Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På detta spörsmål utgör S:s bok ett nekande svar, i det
förf:s »socialreform» visserligen skulle upphäva förbannelsen
till en viss grad, men på samma gång förinta hela
storproduktionen. Vad är i själva verket arvsrätten annat än ett järnband, som
håller ihop de stora enskilda förmögenheterna och därigenom
även de stora enskilda kapitalen. Att borttaga arvsrätten vore
då detsamma som att med ens sönderslita detta band och
åstadkomma en kapi tal spr/J/n/jg. En var skall skynda sig att bli »sin
egen» och den som inte har råd att bli kapitalist, finge trösta
sig med, att hans arbetsgivares son även skulle bli fattig, om
han icke »arbetade upp sig». Svenssons dröm om
förmögenhetens »jämnare fördelning» kunde visserligen på detta sätt
tänkas förverkligad, men månne samtidigt icke även en
fördelning av produktionsmedlen inträffade, som utan tvivel bleve ytterst
vådlig för samhället d. v. s. för arbetarna. Att
kapitalspridningen inträffade, medger Svensson själv, och det var ju också
ändamålet med reformen. Men kapital är ju blott ett annat
namn på produktionsmedel. Väl framkastar S. en vink om, att
småkapitalisterna i hans nya samhälle komma att associera sig i
bolag, men hur man än betraktar saken skulle arvs reformens
upphävande av arvsrätten bli ett duktigt handtag åt medelklassen och
den lilla industrin samt bondeståndet. Reformen skulle reformera
bakåt. Vad vill det dessutom säga, att varje arbetare på samma
gång även bleve »kapitalist». Antag, att han hade en aktie i
en fabrik och själv arbetade för lön på en annan. 1 följd av
den kvarstående rätten för arbetsgivaren att tillägna sig en del
av främmande arbetes avkastning, blev han som arbetare
bestulen, men som aktieägare bestal han en annan arbetare, som
återigen bestal en tredje o. s. v., och hade han aktie i samma
fabrik, där han arbetade, bestal han ju sig själv! 1 det
arvsrättslösa Svenssonska samhället, skulle således folk komma att
bestjäla varandra. Ingen blodsugande kapitalist skulle skära
remmar ur arbetarnas ryggar — det är sant; de skulle i stället
göra det på varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
