Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den oförytterliga människorätten. Antalet av de personer,
som därigenom förlorat sin rösträtt var samma år 25,507, av
vilka de flesta äro att söka bland arbetarklassens 20,376
»röstberättigade» — en nära nog imaginär valmanskår, som endast
existerar i den officiella statistiken.
Man ser sålunda, att det politiska strecket är uppspänt så,
att det släpper alla andra samhällsklasser fram, men avstänger
arbetarklassen. Detta visste vi förut, men man bör skaffa sig
siffror på allting. Siffran härvidlag är 6 procents röstberättigade
av hela folkmängden–litet mer än en vanlig sparbanksränta
i förhållande till kapitalet.
Vi kunna även uttrycka rösträttsförhållandena i Sverge på
annat sätt än i siffror, nämligen så, att rösträtten är grundad
på materiella egendomsvillkor. Så skändlig denna ordning än
är, finns det dock någonting, som är ännu skändligare, nämligen
våra lagstiftares cyniska vägran, att i någon mån modifiera den
enligt blygsamma reformförslag. Detta hårdnackade motstånd
har sin grund i en annan sanning beträffande rösträtten. Om
denna själv vilar på egendomsförhållanden, så göra åsikterna i
rösträttsfrågan det i ännu högre grad: Den som äger mycket vill
ha så inskränkt rösträtt som möjligt, den som äger litet så
utsträckt som möjligt, och den som äger intet nöjer sig icke med
mindre än allmän rösträtt. Rösträttsstriden är således ingenting
annat, den heller, än en kamp mellan besutne och obesutne,
fattige och rike, proletariat och bourgeoisi.
Nå väl, på en sådan strid kan det göras slut genom en
kompromiss — så tänkte vid ett tillfälle vår nådige konung, då han
uppvaktades av en s. k. arbetardeputation. Vad är en
kompromiss? Så kallas varje samvets- och grundsatstransaktion
mellan överklassen och dåliga underklassrepresentanter, varigenom
underklassen blir dragen vid näsan. Detta är karaktären hos
kompromissen i allmänhet. Till en sådan kompromiss var nu
konung Oscars yttrande ett uppslag. Om konungens personliga
motiver och tänkesätt är här icke fråga, vi ha endast att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
