Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig även bland de högre och högsta samhällslager. Och om
Spanien vore det sannerligen förmätet av en svensk att längre
tala med ringaktning. Där har man att börja med kommit så
pass långt, att juristerna tvingats skilja mellan vanliga och
politiska brott, det fräter på gamla fördomar en så stark liberal
uppfattning, att den allmänna rösträtten förheredes och står som
den främsta frågan på dagordningen. Där benådar på sin
födelsedag kung Alfonso, som ännu ej lämnat barnkammaren, alla för
politiska förbrytelser fängslade, t. o. m. sådana, som deltagit
i och lett verkliga uppror. Så starkt är där trycket från en
frisinnad press och opinion, att den bigotta drottningen i sin
minderårige sons namn funnit för gott att utfärda allmän
amnesti. Men i det »fria» Sverge trycker ej den liberala pressen
i den riktningen och regenten, om han ens äger grundlagsenlig
rätt att ge amnesti utan särskild ansökan finner med sitt
intresse och sina känslor mera överensstämmande att mitt under
den härskande klassens krypande smicker låtsa som om det icke
funnes någon berättigad folkopposition och inga orättmätiga
domar att korrigera. Här i bondeväldets och kälkborgerlighetens
stamort på jorden, finner man det rätt och naturligt, att
fåtalet regerar och flertalet av folket är utestängt från politisk
tillvaro, liksom lastdjuren saknande mänsklig rätt och
medborgerliga rättigheter. Här vill man icke ens höra talas om en
liten utsträckning av makten, icke ens en tillstymmelse till
röst-rättsreform, och en fordran på allmän rösträtt skulle i båda
kamrarna emottagas med hån och löje. Här äro vi långt, långt
efter till och med Spanien i demokratiskt hänseende.
Och likväl vågar den stora liberala tidningen, t. ex. Dag.
Nyh., pladdra om våra »i grund och botten frisinnade
institutioner» såsom frasen lyder. Man gör lojal opposition mot en
regering, som med kraft verkställer bestående lagar och
skyddar bestående institutioner, men man framhärdar i sitt
oförsynta påstående, att felet icke ligger i dessa lagar och i dessa
institutioner. Finnes det fria institutioner i ett land, som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
