Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av upplysta industriidkare, betraktas arbetaren som utrustad
med obegränsad frihet. Han äger rätt att arbeta eller icke, att
ingå på föreslagna villkor eller icke och får själv välja sin
vistelseort, sin bostad och sin hustru. Äro de föreslagna villkoren
omänskliga ända till ytterlighet, fryser och svälter han i sitt
hybble, oaktat hårt arbete, och driver nöden honom att riva
upp familjen, att låta hustrun och minderåriga barn vandra till
fabriken — vem lyssnar till hans klagomål? Vem bär skulden
för hans lidanden? Icke samhället, ty det gav honom allt det
kunde ge, i en obegränsad individuell frihet, i kraft av vilken
han kunde välja mellan denna sorgliga tillvaro och icke-tillvaro
eller döden. Han valde tillvaron — må han då finna sig i dess
vedervärdigheter och icke skjuta skulden på samhället, som ej
har det minsta att skaffa vare sig med honom eller hans familj,
så snart det tillsett, att nöden och brottet icke äro påtvingade
genom yttre våld utan »valda» med denna frihet, som dålig
uppfostran, hunger och köld förläna en människa.
Vänder sig arbetaren i sin nöd till samhällets styrande, så
får han detta svar. Kommer han stelfrusen och utmattad av
försakelse med bön om arbete eller bröd, så ges honom en
filosofisk förklaring över det i princip orätta i att ingripa i
förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare. Han får veta, att
han lever i ett liberalt samhälle, där individens öde beror av
fri tävlan och fritt avtal, och att det innebär en grov orättvisa
mot flertalet, om enskilda arbetare understödjas i sin tävlan
med alla andra samhällsmedlemmar. Är hans lön otillräcklig,
så frågas honom varför han antog den, och man erinrar honom
om, att han, om han så behagar, äger rätt att vägra kapitalisten
sina armars tjänst, då han icke är nöjd med hans villkor. Och
från denna det härskande liberala förnuftets domstol, finns ingen
appell. Ingen förtörnad gud sänder blixten ur sina skyar att
straffa det fräcka hånet mot nöden och hjälplösheten. Ingen
makt i världen ställer sig vid arbetarens sida och ger eftertryck
åt hans klagomål eller fordringar. Han står absolut ensam med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
