Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetaren än är, besitter han dock en bråkdel av makt, och
en var av hans kamrater äger en lika stor bråkdel. Men av
många bråkdelar bliva en summa, om de slåss tillsammans, och
av många arbetare blir en relativ makt, om de sins emellan
träffa en överenskommelse och besluta sig för samfälld
handling. Möter kapitalisten på marknaden, i stället för en
oordnad och förvirrad massa, en dylik sammanslutning, som varken
hot eller löften förmår splittra, då blir det han, som måste
underkasta sig. Denna sanning måste omsider gå upp för
lönarbetaren, var han än befinner sig och vilka än de yttre
omständigheter äro, varunder han lever. Ty omständigheterna
kunna växla med olika land och utvecklingsstadier, men en sak
växlar aldrig: arbetarens hjälplösa beroende av kapitalet, så
länge han icke beslutar sig för organisation och klasskamp. Hans
läge som lönarbetare är densamma över hela den civiliserade
världen, och ur detta läge framgår arbetarföreningen med
tvingande nödvändighet. Där kapitalet ännu icke hejdas i sin
utplundring av denna makt, där arbetarna ännu gå var och en
för sig och i absolut vanmakt skaka sina fjättrar, där äro de
efter sin tid och sakna insikter om sin verkliga ställning
och sin kraft, om de sluta lederna och bjuda fienden
motstånd.
Så finns det dock en makt, som trofast står vid arbetarens
sida, så snart den en gång genom arbetarens eget initiativ är
skapad. Att denna makt bär det obetydliga, ofta ringaktade
namnet fackförening, gör den icke mindre fruktansvärd och kraftig
att fylla sin stora uppgift. Vi, som leva i härden för en
livskraftig arbetarrörelse, kunna dagligen se prov på dess styrka.
Den gör inga under, tar inga jättesteg, bländar ej med löften
och lockelser. Den arbetar tyst, långsamt men säkert och
rastlöst som varje stor och verkligt omgestaltande idé. Och efter
en tids förlopp häpna vi över dess verkningar. Den har rest
upp proletären till en självmedveten man, som vågar talä,
emedan han vet, att hans ord få resonans av den organisation, vari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
