Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romerska proletariatet rekryterade sig icke längre från bönder
utan från slavar. Den romerska demokratin d. v. s. just detta
proletariat stod i fientlighet till den slavhandlande aristokratin.
Under dessa omständigheter är det intet under, om det bland
den romerska demokratin började uppstå en medkänsla för
slavarna på en tid, då slavägarnes excesser mot sin mänskliga
arbetsboskap hade uppnått sin högsta grad».
Men kristendomen har icke blott icke avskaffat slaveriet,
utan gillat och upptagit det med lika god smak som
hedendomen. Möjligt, ja sannolikt är, att med den kristna rörelsen,
vilken till en början endast omfattade köpmans- och
hantverks-proletariatet i Greklands och Mindre Asiens städer,
ursprungligen verkligt demokratiska strömningar förenade sig. Dessa
strömningar voro emellertid en allmän företeelse inom den
sönderfallande antika världen och framsprungen ur de
ekonomiska förhållandena med samma nödvändighet, som våra dagars
socialism framgår av den ekonomiska utvecklingen. 1 någon
annan bemärkelse finnes ingen »ursprunglig» kristendom. Så
snart vi se denna världsåskådning antaga bestämda former
och i dogmer fixera sina läror, är den ingenting annat än en
efter de nya förhållandena avpassad och modificerad
»hedendom», ja, i många fall en förfallen och urartad »hedendom»,
och vi ha ingen anledning antaga, att den någon gång varit
annat. Den innehöll för visso inga av framåtskridandets stora
»idéer», vilka mänskligheten icke fått genom en gudomlig
uppenbarelse, utan förvärvat sig med framåtskridandet självt. Då den
av gräsliga brott besudlade kejsar Konstantin (han hade bland
annat strypt sin brorson och mördat sin gemål) med de
kristnes tillhjälp blev den romerska världens härskare, och
kristendomen sålunda statsreligion, se vi den »kristna idén» begagnas
som politisk princip i det på slaveri och all slags skändlighet
vilande byzantinska väldet. Icke nog med, att det gamla slaveriet
åter uppmuntrades och all demokrati dog ut, vid de kristna
hoven och i de förnämas hus uppstod en ny klass av slavar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
