Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människans rättigheter
Den 18 maj 1889
Den franska revolutionen trodde sig ha för evigt grundat
frihetens, jämlikhetens och broderskapets rike, då hon lät det nya
Frankrikes konstitution föregås av en förklaring av människans
rättigheter. Dessa hämtade hon ur det adertonde århundradets
demokratiska filosofi. Jean Jaques Rousseau och andra
revolutionära skriftställare under detta tidevarv hade kullkastat
traditionen och auktoriteten i historien och uppställt en
samhällsvetenskap, som nedrev allt dittills hävdvunnet och i dess ställe
satte en det sunda människoförnuftets lära, som var uppbyggd
på några enkla satser, vilka fingo namnet »människans
rättigheter». Denna skola av tänkare, vilken företrädesvis var
borgarståndets, uppfattade samhället som ett fördrag eller kontrakt
mellan dess individer, och sedan det gamla kontraktet genom
revolutionen hade upphävts, trodde man sig för alltid trygga
folket mot förtryck och utpressning genom att i spetsen för
det nya samhällsfördraget ställa »de eviga
människorättig-heterna».
Det genomgående felet hos denna skola av filosofer, som än
i dag, ehuru betydligt vansläktad och urartad, fortlever under
namn av liberalism, var teorin om samhället såsom en frivillig
överenskommelse. 1 sin iver att nedslå de traditionella
fördomarna gjorde sig skolans store mästare Rousseau skyldig till
det stora misstaget att bortkasta all hänsyn till den historiska
utvecklingen. Därför har ock denna utveckling grymt hämnats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
