Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om kapplöpningar
Den 6 juli 1889
Med svetten lackande i strömmar utför länderna, med
utspärrade, skälvande näsborrar och av sporrarna uppftäckta sidor
störta hästarna fram mot målet, deras herrars mål, under det
en gapande folkmassa i andlös spänning avvaktar utgången. De
granna påfåglarna i de lysande ekipagen sträcka ut sina dumma
huvuden och ådagalägga ett intresse som om hela deras
ytliga påfågelsliv vore koncentrerat i detta viktiga ögonblick,
detta sublima nöje, då det skall avgöras vilken av de välfödda
kavaljererna eller jockeyerna, som rusa fram där på slätten,
skall erövra damernas pris.
Nu lyckas en av hästarna komma ett huvud framför de
andra. Vilda eder och ett nytt, fruktansvärt tag med
sporrarna. Köttet fläckes upp djupare, två paralella linjer av blod
markera loppet, det knakar i bröstkorgarna, som om de vore
färdiga att sprängas, och skänklarna ånga av svett.
Men varken påfåglarna i ekipagen eller ryttarna äro
tillfredsställda ännu. Sporrarna klämmas djupare in, varje språng
måste göras längre. Det brakar i alla leder, men ännu kan
farten ökas. Efter detta lopp skola hästarna vara förstörda för
hela livet, sönderbråkade i sina leder, brutna och försträckta
— än sen? Det blir ju deras herrars förlust! Hästarna ha
uppnått sitt levnads mål, sin bestämmelse, när detta
dödssprång är slut. Det är för dessa minuters kval de under många
år tränats och misshandlats. Skulle de nu aldrig kunna göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
