Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jaså, sade patron, nu förstår jag. Det vore meningen
att Allan skulle studera?
— Ja, herr patron.
Patronen steg upp och gick några slag över verandan,
fortfarande med tummarna i västhålen. Så knäppte han med
fingrarna, visslade en drill och stannade mitt framför Nord, tog
upp en cigatr, snoppade och tände och svarade till slut:
— Känner du icke till det gamla ordspråket, Nord? Det
var någonstans en stor målare, inte plankstrykare, utan en
konstnär, förstår du — i Paris var det för resten — som
liksom andra människor var kund hos en skomakare. Denne
hade en son, liksom du, och han greps av lust att slippa sylen,
liksom du Allan från brädgården. 1 stället ville han bli
konstnär, och en gång medan målaren var borta, tog han en pensel
och började kludda på en tavla. Målaren kom i det samma
in och ropade till skomakarpojken: »Bliv vid din läst,
skomakare!» Har du inte hört det ordspråket?
— Jo, herr patron...
Patron skrattade.
— Och du, Allan, har väl läst fabeln om lemmarna, som
inte ville göra kroppen tjänst. De voro missnöjda med sin
ställning och ansågo sig icke behöva förse magen med föda.
Nå, du vet hur det gick med kroppen. Men på samma sätt
är det med samhället. Det behöver både armar och huvud.
Armarna, det är ni, huvudet, det är våra lärde, våra
ingenjörer och vetenskapsmän, magen, det är vi!
H an kastade huvudet bakåt och skrattade med full hals åt
sin kvickhet.
— Ja, vi utgöra magen! Det är nu en gång så, och därmed
få armarna vara nöjda! Jag vill åtminstone icke uppmuntra
deras missnöje.
Så svarade patronen. Far och son hälsade hövligt och
avlägsnade sig genom parken. Liksom av en gemensam instinkt
gingo de hem till tidningskommissionären vid bruket, en illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
