Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindberg och kvinnorna
Den 20 maj 1890
Plikten ålägger oss att säga något i den ledsamma
kvinnofrågan. Vi ha nu läst Strindbergs uppsats i »Tryckt och
otryckt», om kvinnans underlägsenhet under mannen, därefter
en av kvinnohand härrörande artikel i Socialdemokraten, där
Strindberg blir kringklappad, och slutligen ha vi nu slukat fru
Tzlna Tenows »öppna brev till August Strindberg».
Nu skulle även vi yttra oss, ty folk går och väntar att få
se vad Arbetet tänker om Strindberg och hans mindre vänliga
förhållande till damerna.
Vi tänka till en början att Aug. Strindberg har rätt, när
han antager kvinnan vara fysiskt och intellektuellt underlägsen
mannen. Är det detta, som retar damerna så obeskrivligt, lär
det bli svårt att spela försonarens rol. Vi ha den meningen,
att kvinnans underlägsenhet är ett kollorarium (följdsats) av
begreppet familj. Tvångsäktenskapet har tryckt kvinnan mot
marken, och då detta tvångsäktenskap tryckt henne under
årtusenden, är det ganska naturligt, att hon blivit efter mannen
i fysisk och intellektuell utveckling.
Om kvinnan även i moraliskt hänseende är mannen
underlägsen, beror helt och hållet på vad man menar med »moral».
Naturalisten Strindberg överraskar i den nämnda avhandlingen
med att definiera brottslighet såsom »oförmåga att tillbakahålla
de samhällsfientliga drifterna». Och då menar han, att
kvinnorna ha större anlag för brottslighet än männen, vilket skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
