Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bevisas, men ej blivit, varken av Strindberg eller av någon
annan.
Säkerligen har kvinnan svårare att behärska sina rent
kvinnliga drifter än mannen att behärska sina. Men man skall
vara minst en Personne eller en Billing för att kalla henne
»omoralisk» av den orsaken. Tvärtom, däri ligger hennes moral.
Strindberg har absolut orätt i denna punkt. Långt ifrån att
utmärkas av »oförmåga att behärska sina samhällsfientliga
drifter», är det kvinnans betänkligaste egenskap att med hela
sin person hänga fast vid allt som kommer under rubriken
»samhälle». Trots tvångsäktenskapets förstörande inverkan just
på henne och därför att hennes intellektuella underlägsenhet
hindrar henne att se så långt, har familjen — klassamhällets
moderinstitution — i henne en fanatisk, blind, oresonlig
försvarare. Familjens sorgligaste verk består just däri, att den
gjort kvinnan till familjekvinna. Det skulle kapitalistisk
storindustri och socialistisk samhällskritik till för att övertyga
enstaka exemplar av hennes släkte om att familjen är en låg,
barbarisk och fördärvlig social inrättning, som mänskligheten
har till förutbestämmelse att lämna bakom sig.
Men även antaget att kvinnan vore underlägsen i såväl
fysiskt som intellektuellt och moraliskt avseende, är det falskt
att draga slutsatsen om »det berättigade i hennes underordnade
ställning». Ty efter den logiken skulle tyranniet — genom
Strindberg — fått ett vetenskapligt stöd. Då skulle det även
vara berättigat, att den ene mannen, så snart han är den andre
underlägsen, behärskas av denne. Här ha vi ingenting annat
än den gamla manchesterteorin, darwinismen tillämpad på ett
område, där den icke har någon tillämpning, om den ej
modifieras. Det är ett fel hos Strindbergs hjärna, att han icke
kommit ifrån — eller rättare sagt: kommit tillbaka till — den
spetsborgerliga tankeförbindelsen mellan underlägsenheten och
rättvisan i social nedtryckthet. Medborgarskapet och den
sociala friheten i ett förnuftigt samhälle får ej grundas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
