Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strejken som politiskt kampmedel
Den 14 april 1891
En av »Socialdemokratens» medarbetare skrev nyligen en
en artikel, vari han förordade allmän strejk av Sverges arbetare
med syfte att framtvinga den allmänna rösträtten, sedan allt
hopp om dess införande genom kamrarnas frivilliga beslut
svikits. Vi skulle då giva de härskande klasserna vissa års frist
och under tiden förbereda oss på och rusta oss till
generalstrejken.
Denna tanke har sedermera öppet uttalats av järn- och
metallarbetarförbundet i Stockholm, där man föreslog fyra
nådeår för rösträttsfienderna i riksdagen och sedan allmän
strejk samt beslöt anmäla frågan till diskussion på
partikongressen i Norrköping.
Ungefär samtidigt fattade den stora gruvarbetarkongressen
i Paris med överväldigande majoritet beslut om allmän strejk
av Europas kolgruvarbetare för genomförande av
åtta-timmars-dagen. Och den kongress av ombud för Belgiens gruvarbetare,
som strax efteråt ägde rum, har efter en stormig debatt,
varunder det mera nervösa temperamentet kämpade för ögonblicklig
generalstrejk, enhälligt beslutat att avvakta regeringens och
kammarens slutliga åtgärder beträffande den föreslagna
författningsrevisionen samt därpå proklamera den allmänna
arbetsinställelsen, därest rösträttsfrågan ej bliver parlamentariskt löst
på ett tillfredsställande sätt.
Vi se alltså att tanken på allmän strejk i en eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
