Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Berlin efter samma plan: barrikadsystemet, och i alla tre
huvudstäderna visade sig systemet gott. Men icke långt efter
Februarirevolutionen fick proletariatet i Paris göra en blodig
erfarenhet om hur vanmäktigt folket redan då började bliva
emot en väl disciplinerad och beväpnad armé, som kan föras
mot barrikaderna i en storstad och spy ut sitt bly och järn
över de dåligt skyddade kämparna där bakom. Nar
borgarrepubliken i juni 1848 lät sin soldatesk rycka in i Paris för
att med våld förinta den tidens socialdemokrati, hade den
visserligen ett förtvivlat arbete, som kostade ofantliga
ansträngningar, men arbetarnas nederlag var dock ett förkrossande
bevis på det gamla barrikadsystemets oduglighet. Lika litet
lyckades det tyskarna att genom organisation av friskaror i
Sydtyskland och Rhenprovinsen hålla stången mot den
preussiska armén. Reaktionen segrade till slut i alla land genom
sin fastare sammanhållning och sin överlägsna beväpning.
Kommunupproret i Paris 1871 visar oss ett proletariat, som
gör angreppet på bourgeoisistaten efter alla den militära
konstens regler och därför till en början behåller segern. Men
även då tillintetgjordes slutligen revolutionen, sedan det
barri-kadfyllda Paris åter intagits, och orsakerna voro de samma
som förut: Paris’ isolering och omöjligheten för dess
arbetarbefolkning att hålla ut mot en hel armé.
Var det före 1871 omöjligt att göra revolution i några
storstäder med utsikt att kunna försvara en ny tingens
ordning mot det gamla klassamhällets stridskrafter, så är det ännu
omöjligare efteråt. Ty under dessa tjugo år har krigskonstens
teknik utvecklats i oerhörd grad och givit bourgeoisin i
händerna vapen, emot vilka allt barrikadbyggande är hopplöst,
såvida icke den revolutionära resningen får en helt annan
karaktär och kraft än 1830, 48 och 71. Ma^c-singeväret,
kulsprutan, melinitgranaten och nu sist det rök- och knallfria
krutet har revolutionerat revolutionen själv bka väl som kriget
mellan nationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
