Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kväll yttrade han med bedrövad uppsyn:
— Jag får snart tänka på att resa min väg från detta
sagoland. Jag är rik, men här skulle jag svälta ihjäl på mina
guldhögar. Något yrke kan jag icke, som vetenskapsman eller
läkare är jag för gammal, vad skall jag leva av? Tiggeri är ju
icke tillåtet.
— Jag vet en utväg, sade den gamla Ingeborg Svahn med
mycket allvar. Det är en lag’ hos oss, att ingen får leva på
en annans kredit på samhället. Men under så ovanliga
omständigheter måste en hustrus man vara undantagen från regeln.
Som min man kan du få en plats i det nya samhället, och
jag bjuder dig nu det gamla hjärta du en gång ägde men
försmådde, och denna hand, som en gång var så svag och
betydde för dig så litet.
Under sällskapets jubel föllo de båda gamla i varandras
armar, varpå man drack deras skål i gnistrande vin.
Därute sken den gamla månen från en klar vårhimmel ned
på de lyckliga människopar, som vandrade på gångstigarna i
den nordiska lövskogen. 1 doktor Janssons bröst rörde sig de
varmaste känslor. Hela hans liv drog förbi honom som en
ring av älvor, och han tryckte den gamla
barnhusförestånder-skan intill sig och ropade högt:
— Så blev då den fantastiska framtidssaga, varpå
mänskligheten diktat i århundraden, en gång verklighet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
