Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigare och hela landet mindre konkurrensdugligt med
utlandet.
Dessa betänkligheter mot den stora reformen äro besläktade
med den fordom gängse teorin, att arbetaren uträttade mer
ju mindre lön han fick, att en ökad välmåga bland arbetarna
hade till följd minskad arbetslust och minskad arbetsförmåga.
»Arbetaren borde vara fattig», lärde rent ut vissa svenska
nationalekonomer i slutet av förra århundradet, och av detta
skäl var man mycket bekymrad över potatisens införande,
emedan arbetarens läge genom detta billiga födoämne hotade
att höjas. Men man har så småningom både i teorin och
praktiken måst göra en ändring i denna uppfattning. Vi ha till
hands ett litet arbete av Lujo Brentano*, nyss översatt till
svenska av överingenjören Andrée, vari denna fråga från
arbetsgivaresynpunkt underkastas en omsorgsfull granskning.
Författaren kommer därvid till det resultat, att arbetets
produktivitet (alstringsförmåga) varit mindre under de tider och i de
land, som bjudit den minsta lönen och haft den längsta
arbetsdagen, och han bevisar sanningen i sitt påstående genom
talrika exempel ur historien och statistiken. Icke kunde
forntidens egyptier, som arbetade dagen lång åt de enväldige
re-genterna för några frukter av dadelpalmen, frambringa ens
tillnärmelsevis så mycket som den engelske arbetaren i våra
dagar med nio timmars arbetsdag och flera gånger större lön.
Kinesen, irländaren, polacken och italienaren, som av
arbetsgivarna äro kända för att låta sig nöja med usla löner, äro
också kända för sin ringare flit och sin oförmåga av intensiv
produktion. Den största arbetsprestationen lämnas av de
engelska och amerikanska arbetarna, som ha den högsta arbetslönen
och den kortaste arbetsdagen.
Huru förklara detta? Vi ha hört uppgivas, att en arbetare
kan t. ex. på nio timmar uträtta lika mycket eller nästan lika
* Lujo Brentano, Arbetslönens och arbetstidens förhållande till
arbetsprestationen. Pris 1:25;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
