Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till rättegången den 5 april inlämnade D. följande
Försvarsskrift.
Jag skall undvika att göra mitt svarsmål till cn avhandling
i unionsfrågan. Den hör ej till denna sak, för så vitt den ej
sammanhänger med svensk mans rätt att utan hinder från den
högsta åklagaremakten i landet yttra sig i tal eller skrift.
Allmänne åklagaren har i sin promemoria angivit såsom
brottsligt i den åtalade artikeln dels uttrycket
»folkrättskrän-kande» om de villkor Norges konung uppställt för en försoning
mellan honom och stortingets majoritet, dels uttrycket Ȋven
tyrlig politik» i den av tidningen återgivna mötesresolutionen.
Till en början vill jag påpeka, att blott det förra uttrycket
är tidningens eget, medan det andra förekommer i en
resolution, antagen av flere hundra personer, som man glömt åtala.
Jag har sagt, att konungen^ bekanta villkor till stortinget äro
folkrättskränkande. Betydelsen i detta ord i detta fall är
tyd-lig nog. Jag har icke menat, att Sverges konung kränkt det
norska folkets lagliga representanter, utan att Norges konung
till Norges lagstiftande församling intagit en hållning, som ej
är överensstämmande med en konstitutionell monarkisk
regeringsform. Jag har här uppenbarligen använt uttrycket folkrätt
icke i internationell mening, utan i betydelsen av ett folks rätt
gentemot sin egen konung, vadan min artikel i detta avseende
rätteligen borde ha åtalats på ministeriell väg av Norges konung.
Jag har alltså med ifrågavarande uttryck menat, att det
kränker ett folks konstitutionella rätt, när dess konung vid en
underhandling med den lagstiftande församlingen uppställer det
villkoret, att denna församling skall upphäva ett par av henne
för kort tid sedan fattade beslut. Om jag har rätt eller orätt
i min uppfattning av norska frågan, lämnar jag därhän, men
jag påstår, att det beivrade uttrycket i allt fall icke utan ett
upp- och nedvändande av vanliga begrepp kan tolkas som
»lasteligt tal», varmed lagstiftarna måste ha avsett något för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
